debatt Att garantera välfärden beskrivs ofta från ledande socialdemokrater som den största vinsten med Januariavtalet. Bottennoteringarna i opinionen visar däremot att väljare ser igenom denna beskrivning när det dagligen rapporteras om nedskärningar i den offentliga sektorn. Ska opinionstrenden vända måste Socialdemokraterna säkra välfärdens framtid och presentera en vision om hur det gemensamma återigen kan stärkas, skriver Fredrik Strelert.
I mätning efter mätning ser vi hur Socialdemokraterna tappar i stöd och i flera undersökningar är Sverigedemokraterna nu Sveriges största parti. Detta skulle kunna tolkas som att det inte längre finns stöd för Socialdemokratins grundideal om jämlikhet och en stark gemensam välfärd. Mycket tyder däremot på att stödet för dessa värderingar fortfarande är starkt.
I SOM-institutets mätningar framgår det att över 60 procent av befolkningen vill se förslag som minskar inkomstskillnaderna i samhället, ungefär lika många vill helt förbjuda vinstuttag i den offentligt finansierade välfärden och endast en fjärdedel tycker att det är en bra idé att minska den offentliga sektorn.
I den kommunala folkomröstningen som nyligen ägde rum i Helsingborg röstade hela 96 procent nej till att sälja ut det offentligt ägda energibolaget Öresundskraft. Detta kan tolkas som ett starkt folkligt motstånd emot ideologiska utförsäljningar och privatiseringar. Samtidigt såg vi under förra året hur tusentals lärare och vårdpersonal runt om i landet protesterade mot nedskärningar i vård och skola.
Problemet tycks alltså inte vara att det saknas stöd för en stark gemensam välfärd, problemet är snarare att socialdemokratin inte längre uppfattas som en garant för välfärden. När Moderaterna och Kristdemokraterna tillåts buda över regeringen om ökade resurser till kommuner och regioner blir detta smärtsamt tydligt.
Att gå fram med förslag om att tandvården ska finansieras gemensamt är en politisk strid som är värd att ta.
Vill vi att nedskärningar i välfärden ska undvikas, räcker långtifrån de pengar som föreslås av regering eller opposition i riksdagen. Oppositionens förslag om 7,5 miljarder i ökade medel till välfärden kan jämföras med att det enligt finansdepartementet kommer behövas 90 miljarder i ökade resurser fram till 2026 bara för att bibehålla dagens nivå på vård och omsorg.
Ska Socialdemokraterna med trovärdighet kunna hävda att Januariavtalet är ett sätt att garantera välfärden behöver partiet nu sätta press på Centerpartiet och Liberalerna att omgående skjuta till de pengar som krävs för att stoppa nedskärningarna. Socialdemokraterna behöver även leverera en skattereform som faktiskt garanterar välfärdens finansiering på sikt och som minskar de växande klyftorna. Detta kommer kräva ett betydligt högre skatteuttag än vad vi har idag.
Om förtroendet för socialdemokratin som välfärdsparti ska kunna återupprättas räcker det däremot inte att lappa och laga i ett trasigt välfärdssystem. Socialdemokratin måste även våga göra upp med tidigare synder och presentera en tydlig vision om en välfärd bortom privatiseringslogik, marknadslösningar och New Public Management. Till att börja med måste man säga nej till det extrema system Sverige har idag med fri etableringsrätt för privata skolor och vårdbolag.
Att gå fram med reformförslag utöver 73-punktprogrammets tvångströja vore även viktigt för att tydliggöra socialdemokratins visioner. Under mandatperioden ska utredningen ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa” presentera sitt slutbetänkande. Att gå fram med förslag om att tandvården ska finansieras gemensamt är en politisk strid som är värd att ta. Alternativet är att fortsätta på den inslagna vägen och se hur förtroendesiffrorna fortsätter rasera.
Fredrik Strelert
Ordförande
SSK – Socialdemokratiska studentklubben
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
