En lägenhet är något mer än hyresvärdens egendom, en bostad är ett hem, en fast plats, en grundtrygghet. Ett par partier förstår det och tar det på allvar, andra tycker att bostäder i grunden är som vilken vara som helst. Det är hög tid att tydliggöra skillnaderna.
I helgen håller Hyresgästföreningen förbundsstämma i Malmö. Hyresgästföreningen är en av Sveriges äldsta och största folkrörelser.
En folkrörelse av eldsjälar som på sin fritid engagerar sig för sina grannar, för sitt hyreshus, för sitt bostadsområde. Regler för tvättstugan, ordning i soprummet. Vem fixar fikat till städdagen och vad händer med hyran efter stamrenoveringen?
Hyresgästföreningen är också en av Sveriges största arbetsplatser för jurister, och i takt med att tillgången till välfärden juridifieras blir Hyresgästföreningens jurister allt viktigare för att tillvarata utsätta människors rätt till rättvisa.
Framförallt är Hyresgästföreningen med en halv miljon medlemmar Sveriges tyngst bostadspolitiska aktör. Genom decennierna har de drivit på för bättre och billigare bostäder, och för en social bostadspolitik.
Bostadspolitik är komplext. Det blir lätt popcorn-politik. Ränteavdrag, pop, amorteringskrav, pop, byggregler, pop. Spretiga förslag utan sammanhang. Men egentligen är det ganska enkelt.
Det är hög tid att ta Hyresgästföreningen på allvar, och formulera en ny social bostadspolitik.
På ena sidan finns de partier som tycker att bostäder i grunden är som vilken vara som helst. De tycker att marknaden ska sköta byggandet, helst så ostört som möjligt.
Därför vill de ha färre byggregler, uppluckrat strandskydd, inga »snedvridande subventioner« som investeringsstöd. Och marknaden ska sköta hyrorna.
Inget parti vill kännas vid att de vill införa renodlade marknadshyror. Men riktningen är det ingen tvekan om.
Moderaterna föreslår en »infasning av ett nytt och mindre reglerat hyressättningssystem«, C vill ha marknadshyror på alla nybyggda lägenheter, förlåt, »att nybyggda hyresrätter ska slippa reglering på obestämd tid«.
Hyresgästföreningen har låtit konsultföretaget Ramböll räkna på konsekvenserna av marknadshyror. Hyrorna skulle gå upp med tvåsiffriga belopp, i vissa områden i Stockholm och Göteborg skulle hyrorna öka med 50 procent.
På andra sidan finns de som tar formuleringarna i regeringsformen på allvar: »det åligger det allmänna att trygga rätten till bostad«. En lägenhet är något mer än hyresvärdens egendom, en bostad är ett hem, en fast plats, en grundtrygghet. En del av välfärden.
Dessutom är människors möjligheter att bo till en överkomlig kostnad avgörande för att samhällsekonomin ska fungera: att folk kan ta jobb där jobben växer fram, och plugga där utbildningarna finns, att sjukhusen kan rekrytera sjuksköterskor och skolorna lärare. Att gamla mamma kan flytta till ett hus med hiss, och barnfamiljen till en bilfri gata.
Det är hög tid att tydliggöra skillnaderna. Och det är hög tid att ta Hyresgästföreningen på allvar, och formulera en ny social bostadspolitik.
Därför är det hoppfullt att Socialdemokraternas partisekreterare tillsatt en expertgrupp med uppgift att göra just detta. Gruppen har presenterat 114 tättskrivna sidor med bakgrund, data, analys, och 15 skarpa förslag. Reformer av bostadsbeskattningen och nya finansieringsformer, en ny statlig bostadsbank, ett barnbobidrag.
Förslag som tillsammans kan lösa bostadskrisen, och mota tillbaka bostadsojämlikheten. Hur mycket som kan bli verklighet, det avgörs i valet i höst.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
