Sverige måste ta chansen att investera i bostadsbyggande och infrastruktur, skriver Johan Lindholm, ordförande Byggnads och S-ledamöterna Lars Mejern Larsson, Magnus Manhammar och Leif Nysmed.
Vi har en möjlighet att möta de stora utmaningar Sverige står inför med en progressiv ekonomisk politik. Det är en chans vi måste ta.
»Sverige går som tåget!« Så har det sett ut allt som oftast den senaste tiden när media har beskrivit svensk ekonomi. Arbetslösheten sjunker, sysselsättningsgraden ökar.
Nyligen rapporterade Riksgälden att statsbudgeten visar balans 2016. För bara några månader sedan pekade prognoserna på underskott. OECD rapporterar att den svenska ekonomin väntas öka raskt och spår ökad konsumtion.
Samtidigt vet vi att tågen i Sverige inte går som tåget. Boverket menar att det behövs 700 000 nya bostäder. Utbildningsfrågorna har hamnat lite i skymundan den senaste tiden, men att svensk skola står inför stora utmaningar gäller fortfarande. Samma sak gäller vård och omsorg. I och med den ökade migrationen till Sverige ökar dessutom behoven av framtidssatsningar och investeringar.
Det går bra för Sverige, men alla har inte samma möjlighet att ta del av att det går bra. Vi har inte full sysselsättning. Alla kan inte skaffa en egen bostad. Personal i vård, skola, omsorg och förvaltning sliter hårt med resurser som länge har varit begränsade. Arbetspendlare stampar med fötterna i perrongen och näringsidkare skickar varor med drivmedelstörstiga lastbilar, i stället för på räls.
Sverige behöver satsa mer. Investeringskvoten i Sverige har visserligen, efter en nedgång i samband med finanskrisen, letat sig tillbaka mot det snitt vi legat på sedan 1950-talet. Men behoven i Sverige är just nu långt större än snittet. Investeringarna behöver öka.
Vi har haft en för hög arbetslöshet i Sverige i över 20 år. Att det har sett ut så är inget utslag av naturlagar. 1990-talskrisen hade förödande effekter för vår arbetsmarknad. Inte minst drabbades personer i arbetaryrken – hundratusentals förlorade sitt arbete. I dag är vi långt från det läge som rådde innan 1990-talet.
Så behöver det inte vara. Det går att minska arbetslösheten genom en politik för investeringar. Historiskt har arbetslösheten i Sverige varit lägre när investeringar i procent av BNP har varit högre. En stor del av dessa historiskt stora investeringar har varit i bostäder, något vi nu har stora behov av. Men i det ekonomisk-politiska klimat som växte fram efter 1990-talskrisen har investeringar fått ett märkligt dåligt rykte.
När den europeiska finanskrisen bröt ut skylldes krisen på stora statsskulder i euroländer. I debatten här hemma har paralleller inte sällan dragits till den svenska 1990-talskrisen. Det har sagts att »det inte går att leva över sina tillgångar« och staters ekonomi har liknats vid hushållsekonomi.
Det är olyckliga uttalanden och direkt felaktiga jämförelser. Men de har bidragit till en politisk situation där betalandet av den svenska statsskulden fortsätter att vara ett politiskt mål som dominerar – trots att vår statsskuld är låg och trots att en hög statsskuld aldrig har varit roten till ekonomiska problem i Sverige.
Den svenska statsskulden ökade som en följd av 1990-talskrisen och den ekonomiska återhämtningen berodde inte på att Sverige drog åt svångremmen kraftigt. Snarare bidrog åtstramningen till att arbetslösheten aldrig kämpades ner till tidigare nivåer. Att Sverige kom tillbaka berodde på goda exportförhållanden, en gynnsam växelkurs och en IT-revolution – förhållanden som vi tyvärr inte kan räkna med på kort sikt i dag.
Vägen tillbaka till full sysselsättning ligger dock i våra egna händer. Läget för att låna pengar till investeringar är bättre än på länge. Sverige lånar till låga kostnader och de stora behoven innebär att ökade investeringar ger stor utväxling och har potential att förbättra för många samhällsgrupper. Den svenska statsskulden är dessutom relativt låg.
Vår slutsats är alltså att investeringarna måste till inom infrastruktur och bostadsbyggande. Man kan också tänka sig andra finansieringsformer som att till exempel använda sig av våra pensionsfonder. Det handlar också om att klara av uppsatta klimatmål och renovering av miljonprogrammen.
Vi har en möjlighet att möta de stora utmaningar Sverige står inför med en progressiv ekonomisk politik. Det är en chans vi måste ta.
Johan Lindholm, ordförande Byggnads
Lars Mejern Larsson (S), riksdagsledamot
Magnus Manhammar (S), riksdagsledamot
Leif Nysmed (S), riksdagsledamot
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
