”Vad gör det med ett barn att växa upp i fattigdom? Jag skall svara. Fattigdom begränsar; den alstrar skam. Den skapar en skugga som följer barnet upp genom också åren som vuxen.”
Så skrev författaren Kristian Lundberg för ett tag sedan om sin egen barndom.
Att säga att det finns fattiga i Sverige kan vara så provocerande och få folk att säga saker som ”vi hade inte heller råd med märkesjeans”. Men nu handlar det snarare om att en del lever i så svår ekonomisk situation i Sverige att de inte har råd med hyra eller mat för dagen. I tidningen kan man läsa om ensamstående mammor som får ekonomiskt bistånd och matpåsar från Frälsningsarmén.
Hur kan detta hända i ett rikt välfärdsland? Siffrorna som Rädda Barnen har tagit fram handlar dessutom om 2008. Före utförsäkringarna och arbetslösheten som för vissa grupper har blivit allt mer permanent. Så hur ser det ut i dag för barn med ensamstående föräldrar? Barn som växer upp i hem där det finns psykiska sjukdomar? Utbrända mammor? Är detta värdigt i ett rikt välfärdsland? Men barn som lever i ekonomisk fattigdom blir fler och den fattigdom de lever i djupare. Samtidigt är Sverige rikare än någonsin.
I Rädda Barnens årsrapport om barnfattigdomen i Sverige bekräftas bilden av de fördjupade klyftorna. Och de går över både klass och kön och etnicitet. Ensamstående föräldrar och föräldrar som har invandrat till Sverige är de som drabbas hårdast. Vartannat barn till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund lever i ekonomisk fattigdom.
Det går bra för Sverige är regeringens svar. Det kan kanske verka så om man bor i Täby, där barnfattigdomen ligger på tre procent. I Rosengård ligger den på hela 61,4 procent. I storstädernas förorter, i hyresrätterna är den ekonomiska fattigdomen överrepresenterad.
I P1-morgon berättade 23-åriga Frida om att hon var sjukskriven på grund av den depression hon fick för att hon var arbetslös. Hennes berättelse går helt emot den alliansen vill ge sken av, nämligen att om du verkligen vill arbeta så hittar du ett jobb. Frida är en driftig ung människa med högskolepoäng. Sedan 1980-talets slut har den psykiska ohälsan fördubblats bland unga i Sverige.
Precis som fattigdomen står klart, står det även klart att det inte finns några som helst politiska åtgärder för att bekämpa fattigdomen och för att minska dess livslånga skadeeffekter. Alliansen har hittills menat att jobbskatteavdraget och arbetslinjen är lösningen på problemet med barnfattigdom. Det är dags för riktig politik nu. Att omedelbart höja bostadsbidraget, underhållsbidraget och förbättra våra gemensamma välfärdsförsäkringar kan vara en början.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.