debatt Vi kräver att polisen och politikerna tar ansvar för ordningsvakternas övervåld. Tillsätt en utredning som ser över hur vakterna förvaltar de mandat som samhället har gett dem, skriver Alan Ali, Thor Rutgersson, och Tanvir Mansur.
Det har nu gått ett halvår sedan incidenterna på Hötorget, i Kista Galleria och i Rinkeby. Tre uppmärksammade fall, där ordningsvakternas övervåld fångades på film. Men inget av fallen har lett till åtal. Senast nu i juni lades fallet med barnen i Kista galleria ner – trots att en tolvåring släpades på marken. Kammaråklagaren ansåg nämligen att det var barnen som var farliga – och inte ordningsvakterna. Nu vill Stockholms stad anställa 100 fler ordningsvakter, som ska få arbeta dygnet runt i Stockholms innerstad.
I det senaste avsnittet av Allt vi inte pratar om, en podd om män och manlighet, tar vi upp frågan om rasprofilering. En sak det sällan pratas om är upplevelser från män som blir rasifierade. Att upplevas som hotfull och aggressiv är en vanlig erfarenhet bland icke-vita män. Det handlar om att inte släppas in i krogköer, att bli utvald för kontroller på flygplatser och tunnelbanestationer – och ibland också om att bli fasthållen och nedslagen av de som får betalt för att skydda oss alla.
I avsnittet medverkar två ordningsvakter. Genom dem får vi reda på vad som faktiskt gäller – när det kommer till lagar och rättigheter. Det är viktiga kunskaper för alla. Men ordningsvakterna berättar att det finns en stark machokultur inom branschen – där tuffhet är det som belönas. Och det är sådana normer som leder till övervåld och övergrepp. Istället för att bli bra på konflikthantering väljer många ordningsvakter nämligen att bli fysiska, direkt. Och problemen slutar inte där. I avsnittet får vi även höra om rasistisk jargong och medveten profilering. Det blir tydligt att sådana kränkningar händer hela tiden.
Att satsa ytterligare 70 miljoner på fler ordningsvakter i innerstan – som politikerna i Stockholm just bestämt sig för att göra – kommer inte att göra staden till en tryggare plats.
Ordningsvakter arbetar på privata företag, men har mandat från polisen. Det innebär att de får avvisa, avlägsna och omhänderta personer, om situationen så kräver. Men utbildningen för att bli ordningsvakt är bara 10 dagar lång. Det är naturligtvis alldeles för kort, något som även Securitas VD, Joachim Källsholm, håller med om. Men där slutar tyvärr vår samsyn. I avsnittet berättar Källsholm nämligen att han inte tror att rasprofilering är ett problem bland ordningsvakter – i alla fall inte i allmänhet. Och detta trots alla vittnesmål från människor som blir rasifierade – och som dagligen upplever att de blir utvalda på grund av sin hudfärg eller sitt ursprung.
Att satsa ytterligare 70 miljoner på fler ordningsvakter i innerstan – som politikerna i Stockholm just bestämt sig för att göra – kommer inte att göra staden till en tryggare plats. Risken är istället att det leder till mer profilering, fler kränkningar – och fler fall av sanktionerad misshandel.
- Vi kräver att polisen och politikerna tar ansvar för ordningsvakternas övervåld. Satsa pengarna på en längre utbildning istället för på fler ordningsvakter.
- Skärp också processen för vem som får bli ordningsvakt – och tillsätt en utredning som ser över hur ordningsvakterna förvaltar de mandat som samhället har gett dem. Varje anmälan om övervåld från ordningsvakter måste tas på allvar.
- Dessutom kräver vi tydliga svar på vilka rättigheter människor som utsätts för ordningsvakternas våld har, och vilket ansvar polisen har för ordningsvakternas beteende.
Alan Ali, ordförande, MÄN
Tanvir Mansur, producent, Allt vi inte pratar om
Thor Rutgersson, programledare, Allt vi inte pratar om
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
