Klyftorna fortsätter att öka och den rikaste tiondelen drar ifrån. Kanske vore det på sin plats, valår och allt, att Socialdemokraterna visar sin goda vilja att göra något åt detta skeva förhållande.
En vd på ett av de 50 största svenska företagen har en inkomst som är 55 gånger så hög som en industriarbetarlön. Svenskt Näringslivs vd tjänar 21,9 månadslöner.
Det visar LO:s rapport Makteliten som publiceras för 18:e året och denna gång jämför inkomstutvecklingen för makteliten under åren 1950 till 2016 med en industriarbetare.
Rapporten visar att inkomstskillnaderna generellt ökar i Sverige. Toppen drar ifrån och botten halkar efter, som LO-ekonomen Anna Almqvist sammanfattade det när hon presenterade den i onsdags.
Den tiondel som tjänar bäst har nästan lika stor del av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen med lägst inkomster.
»Det är en sjuk utveckling vi ser i Svenskt näringsliv. Det är genant för både makteliten själva och samhället i stort«, sa LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson vid rapportsläppet, som själv tjänar 3,5 gånger så mycket som en industriarbetare.
Även SCB har presenterat siffror på att klyftorna har ökat och att den rikaste tiondelen drar ifrån. Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat från tio procent år 2005 till 14 procent år 2016 och den tiondel som tjänar bäst har nästan lika stor del av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen med lägst inkomster.
Vilka är då den undersökta makteliten? Det är cirka 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, media, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. LO vill med rapporten synliggöra skillnaderna mellan vanliga löntagares och denna grupps inkomster, eftersom skillnaderna faktiskt spelar roll för hela samhället.
Så vad behövs göras? Till skillnad från i Sverige förs en livlig debatt i många länder om hur inkomstskillnaderna ska minska och LO redogör i rapporten för en internationell kartläggning av och en rad åtgärder för att bromsa utvecklingen med skenande vd-löner.
Förslagen handlar om mer omfattande redovisningskrav, förändringar i nationella koder för bolagsstyrning, ökat aktieägarinflytande, regleringar av bolagens ersättningsutskott, skatteförändringar och lagstiftade tak för ersättningarna.
LO:s maktelitsrapport är viktig. Inte för att den ger en fullständig bild av de ekonomiska klyftorna, men för att den påminner om att utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll.
Journalisten Erik Sandberg visade i den folkbildande ögonöppnarboken Lönesänkarna (2014) hur fördelningen mellan arbete och kapital borde vara den stora frågan i ojämlikhetsdebatten. Det gäller fortfarande. Kanske vore det på sin plats, valår och allt, att Socialdemokraterna visar sin goda vilja att göra något åt detta skeva förhållande.
Maktelitrapporten kommer lagom lägligt efter att LO presenterat sin valplattform. Då uttryckte sig Karl-Petter Thorwaldsson alldeles föredömligt enkelt och tydligt: »Vi har inte ett skattesystem i dag som är rimligt. På låga inkomster betalar vi hög skatt, det är vanliga knegare. Detta medan skatterna på kapital är låga. Vi måste höja skatterna för rikisarna.«
Ibland är socialdemokratisk politik inte svårare än så.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
