debatt En underfinansierad äldreomsorg med en hög andel tidsbegränsat anställda och ett stort antal privata aktörer som försvårar samordningen var kanske inte det bästa utgångsläget för att hantera en global pandemi, skriver Clara Lindblom.
I veckan kom oroväckande uppgifter om smittspridningen i Stockholms stad – hälften av äldreboendena har äldre med bekräftad smitta och även i hemtjänsten finns konstaterade fall. Vi kan tyvärr redan nu konstatera att skyddsutrustningen kom ut till kommunerna alldeles för sent och att scheman inte lades om i tid för att minimera risken för smittspridning. Bantade verksamheter och en uppsplittrad vård och omsorg med ett stort antal privata aktörer inom både äldreomsorgen och sjukvården har inte direkt gjort saken bättre.
Men personligen kan jag inte komma ifrån känslan av att man hade agerat snabbare om det inte var just äldreomsorgen det handlade om.
Arbete inom äldreomsorgen betraktas ofta som någonting som inte kräver några särskilda kvalifikationer – vilket inte minst avspeglas i lönenivåerna och den omfattande användningen av tidsbegränsade anställningar. Detta trots att allt omsorgsarbete ställer höga krav på kunskap om människans normala funktioner, sjukdomar och åldrande, liksom förmåga att omsätta detta i mötet med den enskilde. I takt med nedmonteringen av antalet platser i särskilda boenden har det dessutom blivit allt vanligare att äldre som har hemtjänst är multisjuka, lider av kognitiv svikt eller psykisk ohälsa. Det gör att yrkets komplexitet har ökat ytterligare de senaste åren.
Men den här krisen har tyvärr också visat att kunskapen om kommunal äldreomsorg är begränsad – även inom statliga myndigheter.
Men den här krisen har tyvärr också visat att kunskapen om kommunal äldreomsorg är begränsad – även inom statliga myndigheter. Den svenska coronastrategin går ut på att smittan ska spridas i långsam takt så att sjukvården inte överbelastas, samtidigt som riskgrupper skyddas. Det verkar dock ha gått upp alldeles för sent för vissa att dessa riskgrupper i hög utsträckning finns inom just äldreomsorgen.
Jag är beredd att hävda att många beslutsfattare inom både politiken och myndigheter överhuvudtaget inte har koll på hur äldreomsorgen är organiserad. Man vet inte att det efter åratal av underfinansiering och marknadsanpassning kan vara långt över ett dussin olika personer som går hem till den äldre inom hemtjänsten. Eller att cheferna inom äldreomsorgen kan ha ansvar för hundra medarbetare, samtidigt som det saknas strukturer för reflektion och handledning. Med det utgångsläget hade det behövts tidiga och genomgripande insatser för att hålla smittan borta.
I Stockholms stad finns dessutom en ideologisk blindhet i förhållande till de privata aktörerna. Tycka vad man vill om fritt kundval i vanliga fall – men man borde i alla fall kunna se att det innebär väldigt stora utmaningar i en kris när löpande information om läget och möjlighet att styra begränsade resurser dit de behövs allra mest är helt avgörande. Det finns i dagsläget omkring 80 privata aktörer i hemtjänsten och några inspektioner av hygienrutiner eller hantering av äldre med bekräftad smitta görs inte i dagsläget. Aktörerna uppmanas tillsätta särskilda team som ska ansvara för äldre med bekräftad eller misstänkt smitta, men några skarpa krav ställs vare sig på privata eller kommunala utförare.
Just nu måste vi laga efter läge och fokusera på att få ut skyddsutrustning, minimera antalet personer som går hem till den äldre och utbilda samtliga medarbetare i smittskydd. Men efter att den värsta krisen är över behövs en seriös diskussion om äldreomsorgens förutsättningar att både ge våra äldre den omsorg de har rätt till och upprätthålla ett fungerande smittskydd i händelse av pandemier. En underfinansierad äldreomsorg med en hög andel tidsbegränsat anställda och ett stort antal privata aktörer som försvårar samordningen var kanske inte det bästa utgångsläget för att hantera en global pandemi.
Nästa gång behöver vi vara betydligt bättre förberedda.
Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
