Det nya politiska läget gör det ännu viktigare för regeringen att vinna mediematchen varje dag, skriver Daniel Färm, politisk analytiker.
Det nya parlamentariska läget ökar opinionslägets betydelse för inriktningen på svensk politik.
Det blir nu än viktigare för S och MP att ständigt ha ett övertag i väljaropinionen. Att tappa opinionsstöd ens tillfälligtvis riskerar att leda till förlorad regeringsmakt. Det är nytt i svensk politik, som hittills har fungerat i fyraårscykler.
Den tydligaste effekten av det nya politiska läget är att de borgerliga de facto kan påverka om och när det ska bli nyval – genom att så fort de har vind i seglen bestämma sig för att lägga fram en gemensam budgetmotion.
Och omvänt: så länge de borgerliga har svagt väljarstöd, kommer de att lägga fram separata budgetar.
I vanliga fall kan en regering agera utifrån ett fyraårsperspektiv: ”riva av plåster” (driva igenom mindre populära – men nödvändiga – reformer) tidigt under mandatperioden, och genomföra mer populära satsningar närmare valet. Nu blir det ett mer ängsligt politiskt klimat, med hel- eller halvårsvisa perspektiv och minskade drivkrafter för en ansvarstagande, seriös och långsiktigt hållbar politik.
Förutsatt att inget parti är berett att regera med direkt stöd av SD finns nu fyra huvudscenarier för svensk politik:
Brett blocköverskridande samarbete. Alliansen upplöses och regeringen får till ett brett samarbete med ett eller ett par av de borgerliga partierna. Sannolikheten för detta är på kort sikt begränsad, även om det på många sätt skulle vara det bästa för Sverige.
Det är en resa som kräver ett starkare yttre tryck och en ökad inre öppenhet gentemot varandra. Den senaste tidens turbulens har dessutom minskat förtroendet för varandra ytterligare. Inte heller är FP-förslaget om samarbete med en renodlad S-regering – utan MP och V – sannolikt just nu.
Hoppande majoriteter. Regeringen samlar majoriteter genom olika samarbeten i olika frågor. Det skulle förutsätta att fler borgerliga partier är beredda att agera som FP (föräldraförsäkringen och flyktingmottagandet) eller övriga borgerliga (försvaret).
Sannolikheten för det är större nu när det är längre kvar till nästa val och de borgerliga partierna har intresse av det i enskilda frågor. Men att det skulle ske på ett mer heltäckande sätt är nog – så länge alliansen består – mer en förhoppning än en stabil grund för att regera landet.
Opinionsstyrd politik. De borgerliga partierna agerar – som skissas ovan –utifrån hur opinionsläget ser ut, och kan med ett ökat opinionsstöd tvinga fram ett nyval. Det skapar mycket stor osäkerhet, och regeringen kan bara vara säker på att få sitta kvar mellan ett halvår och ett år i taget. Just nu är detta det mest sannolika – om än inte det mest önskvärda – scenariot. För S och MP förutsätter detta att de vinner kampen om opinionen hela tiden.
Nyval. Regeringen bestämmer sig återigen själv för – eller tvingas till – att utlysa nyval. Sannolikheten för detta scenario ökar i takt med att de andra alternativen blir mindre attraktiva eller sannolika för regeringen, men minskar ju närmare det ordinarie valet 2018 vi kommer.
Regeringen vill nu sätta fokus på de viktiga sakfrågor som pockar på: flyktingmottagandet, skolan, jobbsatsningarna, bostadsbyggandet och andra samhällsutmaningar.
Det är oavsett regering alltid klokt. Väljarna genomskådar övertaktiserande. Men det nya läget har ändå skärpt en sanning: regeringen måste vinna mediematchen – varje vecka – för att kunna behålla makten att göra något åt dessa samhällsutmaningar.
Daniel Färm, Public society, politisk analytiker, strategisk kommunikationsrådgivare och före detta medarbetare åt flera S-ministrar och -partiledningar
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
