Det spelar ingen roll hur många järnrör eller obehagliga uttalanden som lyfts ut i ljuset. Sverigedemokraterna kan inte avslöjas bort, skriver debattören.
Ord kan sätta eld på en skog. Bara en liten gnista mot ett hus där människor som flytt krig och umbäranden trängs.
Hur kunde vi hamna här? Vi som lever i ett land som är mer resursstarkt än någonsin. Hur kunde vi vakna upp till lynchmobbar som sprider skräck i samma kvinnor de säger sig vilja skydda?
Sverigedemokraterna är tredje största parti. Barn ställs mot säkerhet i grannskapet. Fristaden ställs mot vårdcentralen. Vi ser utvecklingen stirra oss rakt ner i själen.
Det bästa antirasistiska motgiftet är jämlikhet och sammanhållning. Två starka ord som inte alltid ska skrivas i samma mening.
Sammanhållning. Ja, vi kan leva tillsammans i detta glesbefolkade land. På det finns lika många exempel som det finns vänskapsband över ytliga barriärer som brytning och födelseort. Det är lika säkert som vetskapen att Sverige skulle stanna utan invandrare. Fler berättelser borde höras.
Olof Palme sa redan 1965 att fördomen alltid har sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Det är också där fördomen motbevisas och blir till sammanhållning. När Afsin i tidningen Östra Småland beskriver gode mannen Lars som sin bästa kompis förs Sverige samman. Stereotypa bilder av flyktingpojkar som kriminella bryts. Palme sa också att grumliga rasteorier aldrig vunnit fotfäste i vårt land. Det är nu 50 år sedan han höll radiotalet »Vi och utlänningarna«.
Jämlikhet. Nej, det går inte bra nu. Urstark ekonomi betyder inte jämlikhet. Positiva exempel på sammanhållning slätar inte över vidgade klyftor. Vi har stora samhällsproblem som måste lyftas fram.
När resursstarka från Stockholms innerstad angriper rasism med att säga att det går bra nu är effekten motsatt. Decennier av nedskärningar och vidgade klyftor har satt sina spår och gjort fler motagliga för den ideologi som aldrig riktigt släppte taget om vårt land. Sverige har ett tappat självförtroende.
Det handlar om ojämlikhet. Arbetarrörelsen måste ställa en rättvis samhällsutveckling mot rasism. Inkomstklyftorna behöver minskas och välfärden stärkas. Bostadsbristen är så total för att samhället inte investerat i att bygga – inte för att fler flyr hit. Välfärden är underfinansierad – inte utnyttjad av för många. För att angripa arbetslösheten behövs omfattande samhällsinvesteringar – inte färre löntagare. Det handlar inte om invandring.
Rättvisa. Arbetarrörelsens utmaning är stor och behovet ännu större. Det behövs en offensiv från vänster för minskade inkomstklyftor, samhällsinvesteringar och för en välfärd som andas tilltro i stället för oro. Socialdemokratin måste våga presentera en politik för att hålla ihop Sverige. Det behövs reformer, program och storskalighet, inte ytliga satsningar.
Sverigedemokraterna kan inte avslöjas bort. Det spelar ingen roll hur många järnrör eller obehagliga uttalanden som lyfts ut i ljuset. I slutändan handlar det om att Sverige behöver både sammanhållning och jämlikhet.
Daniel Söderberg Talebi, debattör, går Aftonbladets ledarskribentutbildning
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
