Problemet med migrationsöverenskommelsen är långt värre än att regeringen tycks ha gjort en usel förhandling, skriver Daniel Wolski, statsvetare och socialdemokrat.
Kompromisser och blocköverskridande överenskommelser kan ibland vara nödvändiga, inte minst under exceptionella omständigheter likt de vi upplever nu.
Men regeringens och alliansens migrationsöverenskommelse är en stor besvikelse. Dels för att regeringen har lämnat walk over i förhandlingarna och dels för att flera av förslagen är direkt kontraproduktiva när det handlar om att bygga ett samhälle som håller ihop.
När det gäller de så kallade kompromissfrågorna så nämns på regeringens vinstkonto lagstiftning om att alla kommuner ska ta sitt ansvar i flyktingmottagandet. Det fanns emellertid redan innan överenskommelsen majoritet för ett sådant förslag i Sveriges riksdag.
På förlustkontot räknar regeringen införandet av begränsade temporära uppehållstillstånd. Även i detta fall fanns det dock redan innan överenskommelsen en majoritet i riksdagen för att behålla permanenta uppehållstillstånd.
Det vill säga, en vinst som redan var intecknad och en förlust som var onödig. Kan detta beskrivas som en framgångsrik förhandling? Svaret måste bli nej.
Värt att nämna är också den negativa effekt införandet av temporära uppehållstillstånd får för både integration och trygghet. Nu är det sagt att dessa temporära uppehållstillstånd ska vara en tillfällig lösning – men erfarenheterna talar för att sådana lösningar ofta permanentas.
Problemet med migrationsöverenskommelsen är dock mycket större än att regeringen tycks ha förhandlat uselt. Till historien skrivs nu också att det var en socialdemokratiskt ledd regering som slopade kravet på kollektivavtal gällande yrkesutbildningsanställningar.
Med det förslaget öppnas den svenska arbetsmarknaden för ytterligare lönedumpning och utbyggnad av etnifierade låglönesektorer. På ett övergripande plan sätts den svenska modellen under en än större press – tvärtemot den riktning som Stefan Löfven stakade ut för Sverige i valrörelsen.
Att slopa kollektivavtalskrav för nyanlända vid YA-anställningar är inte bara orättvist utan riskerar också att ytterligare underbygga rasistiska stämningar i samhället.
Migrationsöverenskommelsen inbegriper därutöver en utvidgning av RUT – ett avdrag som brukas av framför allt höginkomsttagare i landets rikaste kommuner. En granskning gjord av Dagens Arena i januari visade att kommuner som Danderyd, Lidingö, Täby, Nacka och Vellinge spelar i en egen liga när det handlar om vem som nyttjar dessa subventioner för städ- och hushållsnära tjänster.
I tider där Sverige kanske mer än någonsin behöver en politik för välfärd, ökad solidaritet och jämlikhet är i stället signalen att otrygghet, konkurrens och lönepressen ska öka samtidigt som fördelningen till de redan välbemedlade ska växa.
Visst kan kompromisser ha ett värde. Men den här överenskommelsen är inget annat än en socialdemokratisk kapitulation.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
