Där pengarna går in, går moralen ut

Att göra vinst eller att göra rätt för sig – det är ingen svår fråga för de privata aktörer som hittat massiva guldgruvor inom välfärdssektorn.

Det råder ljusa tider för assistansbolagen.

Kostnaderna för assistansersättning har ökat drastiskt sedan 2002, från 7,5 miljarder till 29,8 miljarder år 2015.

Det visar Dagens Arenas granskning av branschens 20 största privata aktörer. 65 procent av anordnarna är i dag privata företag och drygt 25 procent kommunala. 2002 var ägarförhållandena det motsatta.

Assistantbolagens ägare har här en lukrativ marknad som genererar lättfyllda plånböcker. Och där pengarna går in, går tydligen moralen ut.

Det finns bolag som tjänar stora summor samtidigt som de har brukare som utsatts för vanvård, driver aggressiva marknadsföringsmetoder, och har bolagsjurister som iklär sig rollen av brukarombud och trissar upp beställningarna för att sälja in fler timmar för sin arbetsgivares räkning. Dessa förtjänar att lyftas och svartlistas.

Inspektionen för socialförsäkringar har räknat ut att ett assistansbolag i genomsnitt kan göra 300 000 kronor i vinst på ett år för en enda brukare, visar Kaliber i en granskning av branschen. Riskkapitalägda Humana group och Frösunda omsorg gjorde vinster på 176 respektive 213 miljoner kronor enligt sina senast publicerade årsredovisningar, enligt Dagens Arena.

Varför är det ens möjligt att göra dessa enorma vinster? Enligt Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler ska det inte gå att göra stora vinster om man är en seriös aktör. ”Ett företag som gör stora vinster har antingen pressat lönerna, kompetensutvecklingen eller administrationen. Stora vinster kan också vara ett tecken på olika typer av brottslighet”, sa hon till DN i våras.

Det är alldeles utmärkt att Försäkringskassan ska börja granska de presumtivt oseriösa assistansbolagen. Men även kommuner som väljer att upphandla assistansen och enbart erbjuder privata alternativ, måste ifrågasättas mycket mer.

Det är nämligen precis vad alliansstyrda Tyresö kommun gjort. Att den omhuldade valfriheten kraftigt beskärs i och med detta är häpnadsväckande i sig, men det skandalösa är att man inte ens försöker skyla över den främsta anledningen till att man helt lämnar ifrån sig ansvaret för sina invånare: det blir billigare när bolagen tar över driften, eftersom de privatanställda har sämre anställningsvillkor än de kommunanställda. Om det inte är politisk cynism, vad är det då?

Att göra vinst eller att göra rätt för sig, det är ingen svår fråga för de privata aktörer som hittat massiva guldgruvor inom välfärdssektorn. När den moraliska kompassen saknas hos många vinstdrivande företag, behöver staten gå in och kontrollera verksamheten oftare och hårdare. Det gäller assistansbolag, flyktingboenden, HVB-hem, fristående skolor och alla andra som har som affärsidé att handla med människors liv.