DEBATT Allt fler röster höjs för att tiggeriet ska förbjudas och för repressiva åtgärder som till exempel böter eller fängelse. Men svenska politiker bör säga nej till tiggeriförbud – lösningen finns i Sveriges historia, skriver Magnus Manhammar (S) och Rickard Klerfors, Biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta.
Idag är tiggare, från såväl Sverige som andra EU-länder, tyvärr en del av stadsbilden. Tiggeriet har kommit tillbaka på grund av den massiva arbetslöshet som finanskrisen skapade i Europa samt på grund av de nedskärningar i socialförsäkringarna som gjordes under alliansens regeringstid.
För hundra år sedan var Sverige det fattigaste landet i Europa. Under en femtioårsperiod fattigdomsmigrerade en fjärdedel av vårt lands befolkning till andra länder. De avgrundsdjupa socioekonomiska orättvisorna i Sverige löstes tack vare de strukturella reformer som genomfördes under decennier av socialdemokratiskt styre.
Välfärdsstaten byggdes genom satsningar på sociala försäkringar, beredskapsjobb och utbildning. Sverige byggde bort tiggeriet. Sverige blev ett av världens bästa länder på att bekämpa fattigdom och tiggeri. Under lång tid förekom knappt något tiggeri i vårt land.
Samtidigt var många andra länders lösning att förbjuda tiggeri. Förbud mot tiggeri ledde till stigmatisering och gjorde grundproblemet svårare att lösa. Fattigdom måste bekämpas genom ekonomisk utveckling, sociala reformer, utbildning och arbete.
Det är därför som andra länder lyckades sämre än Sverige med att bekämpa fattigdom och tiggeri. Moderaternas och Sverigedemokraternas förslag om förbud mot tiggeri är inte bara verkningslösa utan direkt kontraproduktiva.
Fattigdomsmigrationen från andra EU-länder samt tiggeriet i det offentliga rummet i Sverige kan och bör upphöra.
Fattigdomsmigrationen från andra EU-länder samt tiggeriet i det offentliga rummet i Sverige kan och bör upphöra. De främsta förespråkarna för att tiggeriet borde upphöra är de medmänniskor som vädjar om hjälp genom att tigga. De frågar ofta efter arbete i Sverige eller i sina hemländer. Samtidigt är de, med all rätt, besvikna och uppgivna – efter många löften från hemländernas politiker och miljardrullningen av EU-medel vilket väldigt sällan resulterat i några förbättringar i hemländerna.
I den offentliga debatten höjs allt fler röster för att tiggeriet ska förbjudas och för repressiva åtgärder som till exempel böter eller fängelse. Ett argument som förs fram av förbudsförespråkarna är att en del av dem som tigger i Sverige i olika grad är utnyttjade eller är offer för människohandel. Det finns rättsfall som lett till fällande domar avseende människohandel i samband med tiggeri. Men skulle förbud och repressiva åtgärder hjälpa dem som tigger och förhindra att människor utnyttjas? – Nej absolut inte.
Det finns positiva exempel på det reformarbete som inletts i hemländerna, till exempel vuxenutbildning, obligatorisk förskola och statligt stöd till lärlingsanställningar. Trots att dessa nödvändiga reformer inletts lever fortsatt en mycket stor andel av ländernas befolkning i fattigdom.
Rumänien är efter Syrien det land i världen som har störst andel av befolkningen som lämnat landet.
Samtidigt har migrationen från till exempel Rumänien lett till brist på arbetskraft. Rumänien är efter Syrien det land i världen som har störst andel av befolkningen som lämnat landet. Det finns tillverkningsföretag i Rumänien som inte lyckats lösa personalbehovet på annat sätt än att rekrytera arbetskraft från Sydostasien.
Den nuvarande regeringen har ingått bilaterala samförståndsavtal med Bulgarien och Rumänien. Dessa samförståndsavtal bör konkretiseras genom fördjupat samarbete mellan våra länder på alla nivåer.
Vi anser att förbud och repressiva åtgärder mot tiggande medmänniskor är fel väg att gå för Sverige. Erfarenheterna talar sitt tydliga språk. Fattigdomen bekämpas inte genom att bestraffa de fattiga utan genom socioekonomiska reformer, ekonomisk utveckling och samarbete.
Det är bara att titta i backspegeln. Lösningen finns i vår historia.
Magnus Manhammar är riksdagsledamot för Socialdemokraterna
Rickard Klerfors är biståndsexpert – Biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
