ledare Snart väntas en brittisk domstol besluta om Julian Assange ska utlämnas till USA. Man behöver inte gilla honom för att vilja se ett nej.
2010 avslöjades i flera stora medier en video där amerikansk militär från två helikoptrar under förtjusta rop, ungefär som om det var ett dataspel, sköt ihjäl ett dussintal civila i Bagdad, bland dem två journalister.
Nyheten kunde förmedlas genom Julian Assange och WikiLeaks. Han hade kommit över videon och andra kontroversiella dokument med hjälp av Chelsea Manning, en underrättelseanalytiker i armén.
Ingen av videomördarna ställdes inför rätta för övergreppet. Däremot har Manning suttit sju år i fängelse. Och USA har jagat Assange och velat få honom utlämnad från Storbritannien och ställd inför rätta.
Häromdagen preciserade amerikanarna åtalspunkterna. Nu handlar det inte längre om dataintrång. USA vill nu ha Assange dömd för spioneri, enligt en över 100 år gammal lag.
Skulle han dömas för spioneri blir det ett hot mot alla journalister.
Det nya beskedet har mötts av bestörtning av de tongivande amerikanska medierna och av människorättsorganisationer. Dessa anser att First Amendment, den del av USAs konstitution som ska skydda pressfriheten, är hotad om de 17 åtalspunkterna skulle bli verklighet.
En av punkterna är att Assange uppmanat sin källa Manning att söka intressant material. En annan att han garanterat henne anonymitet. En tredje punkt är att han via krypterade mail kommunicerat med sin källa. Allt normalt beteende för varje grävande journalist i större känsliga ämnen.
Nu hävdar den amerikanska regeringen att Assange inte är någon journalist, men det är inte särskilt relevant. För skulle han dömas för spioneri blir det ett hot mot alla journalister som i framtiden vill söka efter sanningar som makten vill dölja.
Reaktionerna mot de nya åtalspunkterna mot Assange är så häftiga i USA, eftersom president Trump är närmast besatt av de läckor som i andra sammanhang förekommit. Han har kallat fria medier för ”folkets fiender”och lär ha frågat FBI-chefen om man kan sätta journalister i fängelse.
Men de styrande kan inte gärna åtala New York Times eller CNN enligt spionerilagen för att ha publicerat läckor. Det skulle inte se snyggt ut.
Det är betydligt lättare att statuera ett varnande exempel genom att åtala Assange, eftersom hans gloria från förr hamnat på sned och få idag gillar honom.
The Guardians tidigare chefredaktör Alan Rusbridger, som var med och publicerade videon om helikoptermorden i Bagdad, beskriver idag Assange som ”lynnig, opålitlig och otrevlig”.
Liknande omdömen har förmodligen de svenska kvinnor, som ofredades av honom under ett Sverigebesök.
På måndag prövar Uppsala tingsrätt frågan om att häkta Assange för kvinnornas anklagelser och begära honom utlämnad. Men han ligger just nu på sjukhus och kan enligt hans svenske advokat inte komma.
Först om drygt en vecka väntas en brittisk domstol besluta om Assange ska utlämnas till USA. De svenska kvinnorna får ursäkta, men detta är den större frågan, med det stora hot mot pressfriheten som vi får om sanna avslöjanden skulle behandlas som spioneri.
Så man behöver inte gilla Assange för att säga nej till att han utlämnas till USA. Så som världen ser ut behöver vi inte fler rädda journalister, utan modiga.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
