Därför haltar regeringens budget

ledare Välfärdssatsningarna i regeringens höstbudget gynnar dem som befinner sig i den nedre delen av inkomstfördelningen. Det är bra. Men om Sverige på allvar vill öka den ekonomiska jämlikheten krävs mycket mer.

Regeringen och januaripartierna har lagt fram en välfärdsbudget. Den innehåller rejäla satsningar på välfärden, och ett gigantiskt kunskapslyft med 144 000 nya utbildningsplatser på yrkesvux, yrkeshögskolan och högskolan. Regeringen satsar på att bygga Sverige ut ur krisen genom ökat investeringsstöd för hyresrätter, genom stöd till att renovera och energieffektivisera äldre hyreslägenheter, och genom att satsa 1,5 miljarder på järnvägsunderhåll fram till 2023. Budgeten lägger grunden för en grön återstart av ekonomin som förhoppningsvis kan inspirera andra krisande EU-länder: ökade resurser till skötsel och skydd av natur, till havs- och vattenmiljöarbete, och till läkemedels- och mikroplastrening. Färre utsläpp, fler gröna jobb.

Samma dag som budgeten presenteras rapporterar Arbetsförmedlingen att över 100 000 personer har varslats om uppsägning sedan början av mars 2020. Hotell- och restaurangbranschen är hårdast drabbad, men många har varslats om uppsägning också inom industrin.

Nästan tio tusen personer skrev in sig som arbetslösa förra veckan. Arbetslösheten ligger på hisnande nio procent. Nästan en av tio går utan jobb. Regeringen beräknar att budgeten kommer att kunna pressa ner arbetslösheten med 1,3 procentenheter. Men arbetslösheten kommer att fortsätta vara historiskt hög. Därför är budgetens kanske viktigaste satsning den som handlar om A-kassan.

Taket i A-kassan höjs, så att fler får 80 procent av lönen under de första 100 dagarna av arbetslöshet. Innan de tillfälliga reglerna (som nu förlängs till 2023) infördes i våras var det bara 30 procent som fick ut 80 procent av sin lön om de blev arbetslösa. Efter höjningen är det 70 procent. Lika viktigt är att grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs, från 365 till 510 kronor per dag. Tidigare fick de med de lägsta lönerna 8 030 kr i månaden i ersättning, nu ökar den summan till 11 220 kr i månaden. För många är det skillnaden mellan att kunna bo kvar, eller att behöva ge upp både lägenhet och bil för att klara räkningarna. Regeringen har också sett villkoren på dagens prekariserade arbetsmarknad: fler tim- och deltidsanställda får a-kassa genom att även de som bara lyckas skrapa ihop 60 timmar per månad kan få åtminstone halva grundersättningen på 255 kronor per dag.

Budgetens reformtabell innehåller många efterlängtade och verkningsfulla satsningar. Och två pinsamma plumpar.

Regeringens välfärdsbudget är välkommen. Särskilt viktiga är de stora tillskotten till kommunerna. För coronakrisen drabbar kommunernas ekonomi som en kniptång: skatteintäkterna pressas ner av att många blir arbetslösa, och samtidigt ökar utgifterna för försörjningsstöd. Regeringens tillskott till kommunerna bromsar behovet av nedskärningar när skatteintäkterna minskar och utgifterna för försörjningsstöd ökar. Men den som förväntar sig att kommunerna ska kunna öka kvaliteten i vården, skolan och äldreomsorgen under de närmaste åren kommer nog att bli besviken.

Budgetens reformtabell innehåller många efterlängtade och verkningsfulla satsningar. Och två pinsamma plumpar. Centern har lyckats driva igenom sänkt arbetsgivaravgift för unga för drygt 7 miljarder nästa år, och nästan 9 miljarder 2022 (att jämföra med höjningen av de generella statsbidragen till kommuner och regioner på 10 + 5 miljarder). Trots att sänkt arbetsgivaravgift har visat sig ha mycket begränsad effekt på ungdomsarbetslösheten. Inte konstigt att borgerliga ledarsidor dömer ut hela idén, från Dagens Industri ”dyrt och dåligt” till Dagens Nyheter ”fel fokus”.

Lika apart är Liberalernas förslag om en ”skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin”. Liberalernas Nyamko Sabuni har exemplifierat med möblering av hemmakontoret och inköp av en ny cykel. Sånt har kanske varit betungande utgifter för en del. Men tio miljarder! Särskilt som många av oss som jobbat hemifrån sparat in på både pendlarkort och en och annan utelunch.

Den kanske intressantaste delen av budgeten döljer sig i slutet av budgetbibbans 691 sidor: bilaga 3, Fördelningspolitisk redogörelse. Sedan mitten av 1990-talet har den ekonomiska standarden ökat mest i toppen av inkomstfördelningen. Och de senaste åren har toppinkomsttagarna dragit ifrån ytterligare. Topp 10 % har gynnats av ökande kapitalinkomster. Och av den förda politiken. Fastighetsskatten har avskaffats, liksom förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten. Skatterna på företagande har sänkts, och 3:12-reglerna har öppnat upp för allt större kryphål för den som arbetar i sitt eget företag. Topp 10 % har dessutom gynnats av jobbskatteavdrag, rut-, rot och ränteavdrag.

I den fördelningspolitiska redogörelsen skriver finansdepartementets tjänstemän att regeringens reformer under den här mandatperioden kommer att minska inkomstspridningen och minska andelen personer med låg ekonomisk standard. Välfärdssatsningarna som görs gynnar främst dem som befinner sig i den nedre delen av inkomstfördelningen. Det är bra. Men om Sverige på allvar vill öka den ekonomiska jämlikheten krävs mycket mer.

Göran Perssons värnskatt var en genialisk uppfinning. En skatt på de högsta inkomsterna, för att värna välfärden. Lätt att införa, svår att avskaffa. I slutet av budgetdokumentet ligger frågan: var är 2020-talets värnskatt?