avknoppning Avknoppningen av skolor i Upplands Väsby skulle både höja betygen och stärka skolorna. Men det gick inte som den moderatledda kommunledningen tänkt sig, skriver Sten Svensson, som granskat vad som hänt med kunskaper och kostnader efter att privatiseringarna i kommunen inleddes år 2006.

När Upplands Väsby kommun beslöt att knoppa av fyra kommunala skolor efter valet 2006 hade den moderatledda kommunledningen mycket höga förväntningar. Man ville öka valfriheten genom att skapa en mångfald av skolor. Man ville ha lokala skolhuvudmän, inga stora skolkoncerner. Man trodde också att privatiseringen skulle utveckla och stärka skolorna. Istället blev det en historia om hur skolan segregeras i en kommun.

Genom konkurrensen om eleverna skulle skolresultaten förbättras markant. Den dåvarande ordföranden i utbildningsnämnden, moderaten Kent Hjalmarsson, formulerade kommunens målsättning i en intervju 2010.

”Avknoppningarna är en del av det vi kallar för skolutveckling. Det här är ett sätt att stadga upp skolan och ge bättre studieresultat. Målet som utbildningsnämnden och fullmäktige har lagt, här kanske man sticker ut hakan lite grann, är att alla som går ut nian ska vara berättigade att söka till gymnasiet.”

Genom avknoppningen höjdes andelen elever som gick i en fristående grundskola från 6 till 38 procent. Efter det har flera fristående skolor etablerat sig och idag går drygt 50 procent av eleverna i en fristående skola, det är högst andel i Sverige. Marknadskrafterna har således haft goda möjligheter att visa vad de förmår.

  • Hur gick det med kommunledningens mål?

Det blev fler fristående skolor men frågan är hur det påverkade valfriheten. Det var fullt möjligt att välja andra kommunala skolor även innan avknoppningen och dessutom fanns det två fristående skolor sedan tidigare. Men de flesta fortsatte i sin gamla skola efter avknoppningen eftersom den fungerade väl och låg i närheten.

De som blev utvalda kunde köpa en skola för några hundra tusen kronor.

Avknoppningen genomfördes genom att i första hand rektorerna fick anmäla sitt intresse för att ta över. Priset var lågt och omfattade enbart inventarierna. De som blev utvalda kunde köpa en skola för några hundra tusen kronor.

Kommunen hade en formulering i avtalen som sade att om de nya huvudmännen sålde skulle kommunen ha del av vinsten.
Trots det köptes alla de avknoppade skolorna upp av stora skolkoncerner. I dag har Lärandegruppen i Sverige AB, Atvexa, Thoréngruppen, Academedia och Internationella Engelska Skolan tillsammans 88 procent av eleverna i fristående skolor i Upplands Väsby.

Målet om att få lokala fristående huvudmän blev det således inget med.

Det gick heller inte bra med målsättningen om att alla elever skulle klara att komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan.

Direkt efter avknoppningen backade kommunen som helhet med drygt 3 procentenheter. Ser man bara till de kommunala skolorna så backade de direkt med 11 procentenheter från 90 till 79 procent och där har de legat kvar. Eleverna i de fristående skolorna har det gått bättre för, de har ökat med drygt 5 procentenheter sedan 2008.

Skillnaderna mellan kommunala och fristående skolor har ökat.

Samma utveckling gäller för andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 9. De kommunala skolorna har backat med drygt 3 procentenheter medan de fristående har ökat med 11 procentenheter. När det gäller meritvärde i årskurs 9 så ligger de kommunala eleverna under rikssnittet medan de fristående ligger över. Skillnaderna mellan kommunala och fristående skolor har ökat.

Utöver det har antalet elever per lärare ökat i Upplands Väsby.

Det var inte alla lärare som ville byta från kommunen till en privat arbetsgivare utan en del valde att stanna kvar. De luckor som då uppstod i de fristående skolorna ersattes inte alltid och det resulterade i fler elever per lärare.

En liknande utveckling kan man se i andelen behöriga lärare.

När skolorna knoppades av hade de en hög andel behöriga lärare men därefter har andelen sjunkit till den nivå som fristående skolor har i riket som helhet.

Upplands Väsbys skolkostnader har ökat med 82 procent jämfört med 57 procent för Stockholms län.

Sedan avknoppningen har Upplands Väsbys skolkostnader ökat kraftigt.

Från en medelnivå i Stockholms län under 2006 ligger de i dag högst i länet. Upplands Väsbys skolkostnader har ökat med 82 procent jämfört med 57 procent för Stockholms län. En huvudförklaring är att kommunen har mycket hög andel elever med utländsk bakgrund. Dessutom har Upplands Väsby gjort stora satsningar på skolan för att förbättra elevernas resultat när de sjönk efter avknoppningen. Den satsningen har även de fristående skolorna fått del av genom skolpengssystemet.

Men även den marknadsstyrda skolpolitiken höjer skolkostnaderna. Från 2006 fram till idag har kommunen fått drygt 900 fler elever och nästan alla har gått till de fristående skolorna. Tidvis har antalet elever minskat i flera av de kommunala skolorna.

När en kommunal skola tappar elever försvinner intäkterna men största delen av kostnaderna ligger kvar. Det höjer nivån på skolpengen till de fristående skolorna och det leder till ökade kostnader för kommunen.

Sedan 2018 har friskolorna fått 15 miljoner i kompensation för att kommunens kostnader ökat.

När en kommunal skola inte kan hålla sin budget och går back kan kommunen gå in i efterhand och täcka kostnaderna. Gör kommunen det måste den också ge de fristående skolorna samma summa per elev. Det har hänt vid flera tillfällen i Upplands Väsby och sammanlagt har drygt 15 miljoner kronor betalats ut sedan 2018.

Det blev inte så som ledningen för Upplands Väsby tänkte sig när de tog beslutet om att knoppa av skolor 2006. Nästan inget av de positiva marknadseffekter som de hoppades på har infriats. I stället har de fått i stort sett alla de negativa effekter som följer med en marknadsstyrd skola.

  • En större andel elever som inte klarar att komma in i gymnasieskolan.
  • Skillnaderna mellan skolor har ökat.
  • Skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor har ökat.
  • Varje lärare har fått fler elever och flest har lärare i fristående skolorna fått.
  • Det är fler obehöriga lärare och flest obehöriga är det i de fristående skolorna.
  • Skolkostnaderna har ökat mycket kraftigt och detta fungerar som en magnet för nya fristående skolor.
  • Det blev de skolföretag som Upplands Väsby inte ville ha, det var de stora skolkoncernerna som tog över.

Naturligtvis är det flera orsaker bakom denna utveckling. Den höga andelen elever med utländsk bakgrund har haft en stor påverkan på skolresultaten. Men det går inte att komma ifrån att dagens marknadsinriktade skolpolitik har drivit på utvecklingen genom att öka skillnaderna mellan skolorna. Att bryta den utvecklingen kräver nationella beslut i riksdagen och det har en majoritet av riksdagspartierna hittills sagt nej till.

Sten Svensson

Aktuell med rapporten ”Vad hände när Upplands Väsby knoppade av skolor?” utgiven av Nätverket för en likvärdig skola.

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena