Arbetsmarknad Varför är den svenska arbetsmarknaden så fredlig och borde det strejkas mer? German Bender söker svar i svensk sociologisk forskning och finner att makt kan vara som mest effektiv när den inte används.

Strejken mot Tesla har en viktig folkbildande funktion. Som jag har skrivit tidigare, har medias bevakning bidragit till att hundratusentals människor – både i Sverige och utomlands – lärt sig mer om den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Förmodligen har Tesla-konflikten också bidragit till en mer positiv bild av facket. En insikt om det finns länder där organiserade löntagare faktiskt kan ge antifackliga miljardärer som Elon Musk en match när det gäller att få till stånd bättre villkor och en mer jämlik fördelning av resurser.

Kanske är Tesla-konflikten den bästa internationella informationskampanjen om svensk fackföreningsrörelse någonsin?

Den ökade kunskapen har också lett till nya frågor. En fråga jag ofta fått på sistone är varför svenska fack strejkar så sällan. I debatten om Tesla-strejken har många nämligen blivit varse om och förvånats över att svensk arbetsmarknad har så låg konfliktnivå.

Det kanske vanligaste måttet inom forskningen är antalet arbetsdagar som ”förlorats” till strejk per år, vanligtvis omräknade i förhållande till arbetskraften.

Räknar man antalet strejkdagar per 1 000 anställa har Sverige bland de lägsta strejktalen i västvärlden. Betydligt lägre än våra nordiska grannländer och Tyskland, länder vi ofta jämför oss med när det gäller arbetsmarknad och ekonomisk utveckling.

Varför är det så?

Den här frågan går inte att besvara uttömmande i en krönika som denna, utan lämpar sig nog bättre som forskningsprojekt.

Men jag ska göra ett försök.

Förutsättningarna är viktiga

  1. Är strejken tillåten?

För det första måste strejken vara lovlig i en viss situation, det vill säga tillåten enligt lagar och regler såsom myndighetsföreskrifter och kollektivavtal. I annat fall drar sig fackförbund för att strejka.

Det innebär dock inte att strejker inte kommer att ske.

Är en strejk inte lovlig kan den förvisso utbryta ändå, en så kallad ”vild” strejk. Det innebär i regel att den som deltar inte får inkomstersättning från sitt fackförbund (om hen är fackligt ansluten) och även kan bestraffas på olika sätt beroende på omständigheterna, exempelvis med böter, utebliven lön och även uppsägning.

  1. Har facket konfliktstyrka?

Facket vill gärna ha medlemmar på arbetsplatsen (även om det i Sverige inte behövs) och helst ska dessa utgöra en betydande andel av de anställda. Men det räcker inte. Konfliktstyrkan avgörs även av strejkvilligheten bland medlemmarna. Detta var skälet till att Unionen varslade om strejk på Klarna, medan Akavia avstod.

  1. Har strejken stöd från utomstående?

För det tredje tar facket också hänsyn till opinionsstödet. Om allmänhetens stöd är svagt, och i synnerhet om stödet är bland de egna medlemsgrupperna och bland medlemmar till fackförbund som man samarbetar med (till exempel andra LO-förbund i IF Metalls fall), kommer det att påverka strejkbenägenheten.

Men starkt opinionsstöd kan påverka åt två håll. Det kan å ena sidan öka sannolikheten för en strejk, men det kan å andra sidan göra en strejk mindre sannolik eftersom blotta hotet om strejk kan innebära att den inte behövs. Detsamma gäller konfliktstyrkan och i viss mån regelverket – fack med många och konfliktvilliga medlemmar i ett land med tillåtande lagar och regler behöver sällan strejka.

Däremot är svagt opinionsstöd och liten konfliktstyrka mer entydigt förknippat med lägre sannolikhet för strejk.

Konsekvenserna måste vägas noga

Om de grundläggande förutsättningarna är på plats, som i fallet Tesla, det vill säga att ett fackförbund faktiskt kan (får) strejka, har starkt opinionsstöd och betydande konfliktstyrka, behöver facket noga väga för- och nackdelar.

Att ta till strejkvapnet är nämligen förknippat med betydande kostnader, vilket gör att fackförbund i det längsta undviker det. Den svenske sociologen Walter Korpi beskrev detta som ”förnuftigt förvaltande” av maktresurser.

Det finns åtminstone sex konsekvenser som ett fackförbund behöver beakta.

  1. Strejker skadar arbetsgivare. Det kan ytterst leda till förlorade jobb, vilket givetvis inte är önskvärt för vare sig fackförbundet eller dess medlemmar. Det gäller alltså att utforma konfliktåtgärder som begränsar eventuella jobbförluster.
  2. Strejker kan orsaka andra skador. Särskilt i vissa branscher och verksamheter kan en strejk innebära risker för säkerhet och hälsa, eller för tredjeparter. Därför är vissa fackförbund (till exempel i offentlig sektor) mer beroende av stöd i form av sympatiåtgärder från andra fackförbund. I den här kategorin kan också stödet från den allmänna opinionen och från andra fackförbund räknas in. Även om stödet är starkt i början av en strejk, kan det urholkas beroende på vilka konsekvenser strejken får, vilket är viktigt att beakta såväl innan som under en konflikt.
  3. Strejker är dyra. Mobilisering av personal och medlemmar, kommunikation och mediehantering och inkomstersättning till de strejkande medlemmarna under tiden som konflikten varar medför kostnader som facken måste täcka med medlemsavgifter.

Svenska fackförbund har mycket välfyllda strejkkassor eftersom de så sällan strejkar, och är därför förhållandevis uthålliga rent ekonomiskt. Men de ekonomiska kostnaderna ska inte förringas och historiskt har arbetsgivare använt sig av lockout för att tömma fackens strejkkassor och därmed förkorta konflikter.

  1. Strejker kan leda till svekdebatter. Avtalsförhandlingar innebär ofta kompromisser. Det är inte säkert att medlemmarna är nöjda med resultatet när en strejk avslutas, särskilt inte om konflikten varit utdragen och upprivande. Ett högt tonläge och högt ställda förväntningar kan slå tillbaka på facket. Risken för medlemsmissnöje har en dämpande effekt på strejkbenägenheten.
  2. Strejker kan föranleda politiska ingrepp. I svallvågorna av Tesla-strejken har antifackliga debattörer hävdat att den är ett tecken på att svensk arbetsmarknad är stökig och att strejkrätten därför behöver inskränkas. Så är det alltså inte. Men risken finns alltid att strejker leder till krav på att inskränka strejkrätten genom lagstiftning. Politisk inblandning kan dock leda till motsatsen, alltså en eskalering av konfliktnivån, vilket vi sett i Finland de senaste veckorna.
  3. Strejker kan skada samarbetsklimatet. I Sverige finns en stark konstruktiv grundsyn i relationen mellan fack och arbetsgivare, som brukar kallas ”samförståndsandan”. Man försöker lösa problem löpande och genom dialog, snarare än genom konflikter och sammandrabbningar. Ett sådant samarbetsklimat förutsätter dock maktbalans och ömsesidig tillit. Konflikter kan skada förtroendet mellan parterna, vilket är kostsamt och tidsödande att reparera.

Svenska fack är förnuftiga – och framgångsrika

Sammanfattningsvis finns det många faktorer som påverkar om ett fackförbund strejkar eller inte. Dels sådana som påverkar om en strejk överhuvudtaget är möjlig. Dels sådana som påverkar om den är lämplig med avseende på syftet.

Svenska fackförbund har väldigt få begränsningar när det gäller huruvida strejker är tillåtna och möjliga att genomföra, men de har under lång tid ansett att strejker sällan varit lämpliga.

Man kan diskutera om den låga strejknivån som präglat svensk arbetsmarknad sedan 1990-talet är optimal. Vissa menar att man borde strejka oftare.

Men med tanke på reallöneökningarna, den höga sysselsättningen och de många konstruktiva partsuppgörelser som kännetecknat de senaste tre årtiondena, bör nog bevisbördan ligga på dem som hävdar att facken strejkar för lite.

Som Walter Korpi konstaterade redan 1985: ”förnuftiga maktresursförvaltare har mycket att vinna på att undvika att utöva makt (…) Särskilt mycket står att vinna genom att undvika de former av maktanvändning som kan väntas utlösa konflikter”.

German Bender är utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena