EU-krönikan I Ungern monteras demokratin ned steg för steg. Så varför tillåts Viktor Orbán fortsätta vara med i Europaparlamentets största grupp, ta emot feta EU-checkar och fatta gemensamma beslut? Svaret finns hos partier som Moderaterna och Kristdemokraterna, menar Susanna Kierkegaard.
Nästa vecka firar Viktor Orbán tio år som premiärminister i Ungern. Mycket har hänt under tiden han suttit vid makten. Det konservativa regeringspartiet Fidesz har monterat ned landets demokrati steg för steg, i rasande fart – universitet har stängts ned, makten centraliserats och media övertagits av staten. I slutet av april avskaffade parlamentet sig självt på obestämd tid, och regeringen kan nu styra landet obehindrat så länge Orbán vill.
Europa har fått en ny diktatur, konstaterade Freedom House. Svenska regeringen reagerade genom att skriva under ett uttalande ihop med 15 andra EU-länder för att betona vikten av att stå upp för demokratin även under krisen. Ingenstans i uttalandet nämns Ungern specifikt – faktum är att kritiken var så artigt formulerad att ungerska regeringen själva begärde att få skriva under uttalandet efter att det publicerats.
Visst borde man kunna förvänta sig kraftigare tag inom EU, en organisation som bygger på samarbete och demokrati. Trots det fortsätter Ungern att håva in regionalstöd och jordbruksbidrag från den gemensamma kassan. Landet fick till och med ta emot en av de större tårtbitarna av EU:s krisstöd nu under pandemin, eftersom kassan – av fullkomligt outgrundlig anledning – fördelades efter samma mekanism som regionalstödet.
Båda sidor tjänar på daltandet.
Hur kommer det sig att Viktor Orbán tillåts fortsätta vara med i Europaparlamentets största grupp, ta emot feta EU-checkar och fatta gemensamma beslut?
VD:n för Human Rights Watch, Kenneth Roth, lägger en stor del av skulden på Orbáns konservativa partikamrater i Europa. Fidesz ledamöter i Europaparlamentet ingår i den största partigruppen Europeiska folkpartiet (EPP), där bland annat svenska kristdemokrater och moderater sitter. De är också en del av partifamiljen med samma namn, i vilken konservativa partier från europeiska länder (även de som inte är med i EU) är med. Endast i den senare har Fidesz “suspenderats”. Detta innebär att de har fortsatt inflytande över partigruppen i Europaparlamentet och genom den valts till tunga lagstiftande poster. En Fidesz-politiker utsågs till och med till vice ordförande för Europaparlamentet.
Båda sidor tjänar på daltandet – EPP får större inflytande i Europaparlamentet med fler ledamöter, samtidigt som Fidesz får viktiga poster och mer att säga till om genom gruppen. Enligt Roths analys är den konservativa gemenskapen också en anledning till EU-kommissionens otillräckliga hantering av Fidesz. Både nuvarande ordförande Ursula von der Leyen och hennes företrädare Jean-Claude Juncker har varit medlemmar i EPP, parlamentsgruppen och partifamiljen.
Vilka alternativ återstår? Man kan inte utesluta medlemsländer ur EU, oavsett hur gärna Aftonbladets ledarsida vill det. Men det finns två sätt att sätta dit Orbán på.
Först och främst kan EPP utesluta Fidesz från gruppen i Europaparlamentet en gång för alla. Det är av betydande vikt att detta görs i samråd med andra högergrupper i parlamentet – endast så kan man se till att de hålls utanför gemenskapen och blir grupplösa. Utan medlemskap i en partigrupp förlorar de i praktiken allt politiskt inflytande i en tredjedel av EU:s beslutsfattande organ.
Den större åtgärden, som nämns emellanåt – dock alltid utan detaljer om hur det ska gå till praktiskt, är att villkora EU:s ekonomiska stöd till Ungern med demokratikrav. En sådan förändring skulle behöva läggas fram av Kommissionen och antas av både parlamentet och Rådet. Den skulle antagligen gå igenom i Europaparlamentet utan större problem; eftersom mandaten i parlamentet fördelats efter befolkningsstorlek har Ungern mindre inflytande där än i Rådet. Parlamentet har redan antagit flera resolutioner med skarp kritik mot den antidemokratiska utvecklingen i Ungern och Polen.
Rådets handlingsförlamning hittills har berott på att Ungern haft stöd av andra öst- och centraleuropeiska regeringar, framför allt den polska. De flesta beslut i Rådet fattas dock med kvalificerad majoritet, vilket betyder att 15 av 27 länder och minst 65 procent av EU:s befolkning måste stå bakom dem och att de kan stoppas om minst fyra länder vägrar.
Det borde inte vara svårt att samla tillräckligt stort stöd bakom ett skarpt förslag. Svårigheten ligger att få Kommissionen att lägga förslaget till att börja med, och sedan att förhindra att fyra länder stoppar det i Rådet.
Det går att sätta dit Orbán om man vill.
Susanna Kierkegaard är politisk skribent och har tidigare jobbat i Europaparlamentet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
