De som skjuter är män

Förra veckan mördade Tim Kretschmer 15 personer i tyska Winnenden. Sedan dess har ledarsidor och kolumnister grubblat över förklaringen. Det märkliga är att den enda gemensamma faktorn i alla dessa massakrer inte har diskuteras: att de som skjuter är män.

Ledaren i Dagens Nyheter i fredags var ett fint exempel på det gemensamma famlandet. Den pekade på tillgången till vapen, härmningsfenomenet, utanförskap i klassrummen och bristen på vuxennärvaro. Allt detta är viktiga pusselbitar. Inget är fel. Men i textens mitt gapar ett stort tomt hål. Där finns inte en rad om manlighet, eller maskulinitet, som våldsideologi.

Inte en enda expert har ännu expertifierat manlighet som samhällsproblem. Varför inte? Alla ser ju. Alla vet. Mönstret är så uppenbart.

Problemet är inte män som biologiska varelser. Men föreställningen om hur män ska vara, för att bli "riktiga män". Manligheten är en bur som låser in män. Feminister har länge försökt bryta upp kvinnlighetens burar. Men om manlighetens är det fortfarande skrämmande tyst. Trots att människor dör, misshandlas, skadas för livet i föreställningens spår.

I Expressen skriver Jens Christian Brandt om den tyska socialdarwinistiska skolan, med hård utgallring av "särskilt pojkar", som orsak. På Newsmill har samma tråd vidareutvecklats av bland andra pedagogen Björn Sandmark, som påpekar att de europeiska länder som drabbats – Tyskland och Finland – förenas av hårddisciplinerad pluggskola. Man kan tillägga att amerikansk skola följer samma mönster.

Men våldet stannar ju inte i skolan. En ung man spränger sig själv mitt i en finsk shoppinggalleria. Far och son skjuter prick på bilar vid Washingtons infarter. En man spränger ett höghus i Oklahoma city. En annan grupp män kraschar flygplan i World Trade Venter. Hela tiden män.

I Svenska Dagbladet fastnade jag för en liten faktauppgift. 90 procent av allt dödligt våld i Sverige orsakas av män under 25 år. 90 procent. Sug på den. Var är diskussionen?

I bra svenska skolor görs ett fantastiskt arbete med unga tjejer. I olika projekt försöker man stärka deras självförtroende för att stå upp mot dominanta killar.

Det är dags att börja uppmärksamma – och se – pojkar på samma vis. Den vanliga ursäkten att "pojkar är pojkar", som fortfarande hörs på förskolor och skolor, är livsfarlig. Den slutar med en pistol mot pannan. Frågan gäller makt, våld och att börja bena ut manlighetens rottrådar och orsakssammanhang. Att äntligen ta itu med ett samhällsproblem som orsakar både lidande och enorma kostnader.

Att inte ens manliga massakrer som den i Winnenden utlöser en sådan debatt är ett bevis på lägets allvar. Våld kommer inte bara ur vapen, det ligger också försänkt i tystnaden.