Bris kritik mot skolminister Jan Björklund (FP) och regeringens skolpolitik är svidande. Björklunds förslag på ny skollag bygger på "bestraffningar, inte stödåtgärder", skriver Bris generalsekreterare Göran Harnesk. Regeringen försöker bota symtomen i stället för att komma till rätta med grundproblemen i skolan, står det i rapporten som Bris presenterade i måndags. Tendensen är tydlig: skolan mår inte bra och därmed inte heller eleverna.
Svenska skolan lider av många olika problem. Men de tycks inte handla om flum- eller inte flumskola som Björklund så gärna pratar om. Utan problemen handlar om brist på personal, speciellt de som kan ge stöd och vägledning. Som till exempel skolsköterskor och kuratorer. Mycket av elevernas tid går åt att hantera saker som bråk, mobbning och relationer på egen hand när det inte finns professionella och närvarande vuxna i skolan. Den tid som blir kvar till studier blir allt mindre samtidigt som elever upplever att kraven är allt högre. Hela 67 procent av de tillfrågade femtonåriga flickorna säger att de känner sig stressade av skolarbetet.
Den grupp som far mest illa när skolorna har dragit ner på personalen är barn som kommer från hem där de utsätts för misshandel, sexuella övergrepp, vittnar om missbruk eller sjukdom. De eleverna skolkar mera och få frågar dem hur de mår eller varför de inte sköter skolan. Det värsta är att dessa elever upplever de vuxna i skolan som oförstående, som hellre skäller och anklagar än att bryr sig.
Svenska elever har inte längre tillgång till bra skolhälsovård. Enligt en undersökning som Skolverket gjorde för tre år sedan har varje skolsköterska ansvar för i genomsnitt 595 elever och en skolkurator för 913 elever. Svenska skolan led illa av nedskärningarna under förra krisen på 1990-talet. Många saker återställdes inte. Och det har varslats om nya nedskärningar i kommunerna. Bland annat kom nyheten om att 1 100 lärare kommet att sägas upp.
Nu har regeringen lovat 17 miljarder kronor till landets kommuner. Vi vet inte hur stor del av de pengarna som kommer skolan till del. Att spara på skolan och elevvården ger bara kortsiktiga vinster. De stora förlorarna är elever som kommer från studieovana hem eller hem med sociala problem.
Den straffande skolan rimmar illa med en skola där varje elev ska få möjligheten att utvecklas och bli sedd som en individ. Jan Björklunds skolpolitik stärker köns-, klass- etnicitetshierarkierna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
