Vi har tillräckligt många internationella mansdagar, skriver debattören Sanna Jansson.
I dag firas den internationella mansdagen. En dag som bland annat är till för att hylla männens insatser inom barnomsorg, äktenskap och deras bidrag till miljön. Utöver det faktum att männen inte alls bidragit särskilt mycket till barnomsorgen samt att män generellt sett är de största miljöbovarna, uppstår en viss förvirring kring varför det behövs en extra speciell dag för dessa män när alla andra dagar på året redan är till för dem.
Det är ingen nyhet att vi ser en överrepresentation av män på de höga posterna eller inom media. Det är heller ingen nyhet att män tar mer plats socialt och tjänar mer pengar än kvinnor. Att livet runt omkring oss därför är anpassat för männen kan heller inte vara en särskilt stor nyhet.
Därmed blir den internationella mansdagen ett förlöjligande av den ruttna verklighet som kvinnor faktiskt måste gå igenom. Det är att klappa männen på huvudet, puta ut underläppen och agera som om det på något sätt skulle vara synd om dem i ett samhälle där kvinnan äntligen får ta lite mer plats.
Det finns andra saker på listan. Till exempel ska fokus också ligga på diskrimineringen gentemot män som vi ser i samhället. Exakt vad det är män diskrimineras för är svårt att säga. Men visst, det finns några punkter på listan som inte är totalt löjliga. Fokus på mäns och pojkars hälsa, förbättringar av relationer mellan könen, strävan efter en säkrare värld. Hur vi ska göra det genom att hylla mäns goda gärningar, däremot, är inte heller helt lätt att svara på.
Analys- och rådgivningsföretaget Add Gender argumenterar att dagen behövs för att uppmärksamma att även män är offer för destruktiva könsnormer. Och visst är det så. Män, precis som kvinnor, har en specifik ram för hur de ska vara utefter hur de ser ut mellan benen. Att känna sig instängd i en sådan ram är däremot inte samma sak som att vara förtryckt, och ingenstans på dessa punkter som dagen förhåller sig till står det någonting om just dessa normer.
Den internationella kvinnodagen finns för att uppmärksamma den verkliga kamp som kvinnor går igenom dagligen. Allt från bristen på utbildning för flickor, till lönekampen, till mäns våld mot kvinnor och sexualiseringen av kvinnor i media. Att försöka likställa mäns verklighet till kvinnors på detta sätt är rent ut sagt ett patetiskt försök att få lite extra uppmärksamhet till den grupp människor som redan får allra mest.
Dags att förnya kalendern. Vi har redan alltför många internationella mansdagar.
Sanna Jansson, debattör
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.