Alla unga som åker till Syrien åker inte dit för att strida. Regeringen bör ta in det muslimska civilsamhället i dialog för att nyansera bilden av Syrienresenärerna, skriver Mustafa Al-Sayed Issa.
Debatten kring de unga som åker till Syrien har dominerats av demonisering och avhumanisering av svenska muslimska ungdomar. Syrienresenärerna har också fått större medialt och politiskt fokus än exempelvis Israel– och Ukrainaresenärerna som på samma sätt deltar i en militär kamp utomlands.
Alla som reser till Syrien deltar dock inte i den legitima militära kampen mot Assad. Många ungdomar som jag känner personligen ansluter sig till lokala hjälporganisationer eller medborgarjournalistiska kommittéer som rapporterar om krigsbrotten.
I en ansvarsfull värld skulle Assad varit borta redan 2011. Nu när eländet fortsatt har mångas vilja att resa till Syrien och bidra på plats ökat. Samma ungdomar reste exempelvis inte till Irak, trots att IS funnits där i många år. Inte heller reste ungdomarna till Libyen, trots Gaddafis brutala attacker mot folket. Det beror främst på att omvärlden tog sitt ansvar och stoppade Gaddafis dödsmaskin.
Under min tid i muslimska civilsamhällets ungdomsorganisationer har jag träffat hundratals ungdomar. Några sympatiserar med IS och Al-Qaida. För runt två månader sedan träffade jag en kille i Kista som uttryckt sympati för IS när vi diskuterade på Facebook. Jag förstod vad han menade när han sa: ”Hur kan man stå och titta på när Assads män våldtar och slaktar våra systrar och barn?!” ”Är det inte bra att någon äntligen synar och utmanar hyckleriet?!”
Jag delar förvisso hans sorg och ilska över situationen i Syrien. Assadregimen har fängslat och dödat tiotals personer i min släkt. Jag har varit på flykt hela min barndom på grund av Assadregimens förföljelse. Men min familj och mina vänner i Syrien förklarade tydligt att det inte fanns ett behov av ytterligare en militant på fältet. Tvärtom. Det finns tusentals ungdomar som vill försvara sina områden, men utrustning och kompetent ledarskap saknas.
Att IS var en anti-islamisk extrem sekt var uppenbart för mig och många andra redan vid ”statens” utrop. Det var tydligt att denna grupp inte skulle tveka att döda alla som stod i vägen för deras övertagande av makten i Syrien och Irak. På nätet och i möten med ungdomar varnade jag för att bländas av organisationens falska islamiska skal. Diskussionerna blev snabbt mycket häftiga med hundratals kommentarer.
Det finns flera missuppfattningar om vilka det är som åker till Syrien. Många kommer från missgynnade områden, men att alla skulle ha en liknande socioekonomisk bakgrund är en myt. Det resenärerna har gemensamt är känslor av hopplöshet och ilska, vilket leder till avståndstagande från svenska etablissemangets slagord om demokrati och alla människors lika rätt och värde.
Många av Syrienresenärerna har även bristande kunskaper om islam, och blir därför enkla måltavlor för avvikande idéer.
En annan del är att stödet för IS ökar både lokalt och internationellt varje gång muslimer fråntas rätten att finnas med i maktens korridorer. ”Ser du, Er demokrati har inte gett er något annat än förnedring” har jag fått höra när Mursi kuppades bort i Egypten och när Omar Mustafa tvingades avgå från Socialdemokraternas partistyrelse.
Det har funnits extrema sekter tidigare i islams historia. Grupperna växte likt IS ur hopplöshet, förtryck och i protest mot utländsk inblandning. Seriösa samhällsaktörer förde dialog, arbetade med långsiktig bildning och argumenterade med anhängarna av dessa grupper. De lyckades återskapa hopp och framtidstro i deras hjärtan och omvända många. Det är där vi måste börja.
Jag vill se den nya regeringen ta sitt ansvar. Den bör börja med att kalla representanter från muslimska civilsamhället till samtal, för att få en nyanserad beskrivning av fenomenet och se hur muslimska församlingar kan dela med sig av sin expertis för att hantera frågan.
Mustafa Al-Sayed Issa, debattör och människorättsaktivist med rötter i Syrien, tidigare ordförande för Unga Svenska Muslimer
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
