Affärs- och investmentbankerna måste skiljas åt. Annars kommer vi snart få se en ny finanskris.
»Bara en grundläggande omprövning av hur vi som samhälle organiserar pengar och banker kan förhindra att 2008 års kris upprepas.«
Orden skulle kunna tillhöra en radikal vänsterkritiker, med udden riktad mot själva grundvalarna för det kapitalistiska systemet. I själva verket yttrades de av Mervyn King, Storbritanniens före detta centralbankschef, under en intervju i The Guardian.
Ska Europa undvika att än en gång kastas in i en ny kris måste finansmarknaden och bankerna regleras, menar King. Han är inte ensam. Fler och fler driver på för en brandvägg mellan traditionell bankverksamhet och spekulation med värdepapper. I USA kampanjar Bernie Sanders för bankreform. Kjell Olof Feldt – som bland annat vakade över den ökända avregleringen av den svenska kreditmarknaden 1985 – föreläste nyligen om behovet av en omfattande reglering av finanssektorn. 2012 släppte Internationella Valutafonden (IMF) rapporten The Chicago Plan Revisited, som bland annat föreslår just bankdelning.
Efter vår tids finanskris från 2008 och framåt öppnade flera regeringar dörren för en striktare reglering av banker och finansiell verksamhet, inte minst Storbritannien. Förslagen kvävdes tyvärr i sin linda av en aggressiv och välfinansierad lobbyism.
Dagens finansmarknad rymmer en övertro på snabba och innovativa pengar, snarare än produktiv och långsiktig tillväxt. Dagens slappa lagstiftning tillåter att en bank ger bolån med ena handen, medan den andra paketerar om tusentals lån till derivat. Panamadokumenten och en serie av skandaler understryker allvarliga moraliska och strukturella problem på den svenska och internationella finansmarknaden.
Hur blev det så? En förklaring är 1998 års amerikanska beslut om att slopa Glass-Steagall Act, brandväggen mellan traditionell och spekulativ bankverksamhet. Lagen klubbades igenom efter den stora depressionen på trettiotalet just för att förhindra den extrema spekulation som trasat sönder den amerikanska ekonomin. Avregleringen blev som att öppna dammluckorna för en kortsiktig och destruktiv finansmarknad.
Trettiotalets insikt gick förlorad. Det krävs ingen omfattande detaljkunskap om vårt ekonomiska system för att se riskerna med en otyglad finanssektor. Kritiken bubblar från alla håll.
Kanske är det dags att vi slutar lyssna på den enögda finanssektorns megafoner och tar hoten på allvar? Och kanske är det hög tid att börja diskutera hur ekonomin kan maximera samhällsnyttan, snarare än börsportföljerna för en handfull spekulanter?
Svenska och internationella banker har allt för länge kunnat bygga finansiella luftslott som hotar hela samhällen. Det är dags att sätta punkt för festen och inleda en skilsmässa mellan affärs- och investmentbanker – innan nästa kris slår till.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
