Trots att det har gått mer än 20 år sedan Sverige ratificerade barnkonventionen råder fortfarande splittring om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag.
I flera rapporter får Sverige kritik för att inte tillgodose barnets rättigheter fullt ut. FN:s barnrättskommitté har rekommenderat Sverige att inkorporera barnkonventionen. Oavsett om en sådan åtgärd vidtas är Sverige folkrättsligt bunden av konventionen och måste följa den. I Norge har däremot barnkonventionen inkorporerats i norsk rätt och gjordes till norsk lag år 2003.
I Sverige tog regeringen fram en strategi 2010 för hur barnkonventionen ska tillämpas, men inte någon handlingsplan för hur och när strategin ska förverkligas eller hur den skall följas upp.
FN:s barnkonvention antogs 1990, har ratificerats av nästan alla länder i världen och är en av de nio internationella konventionerna som reglerar mänskliga rättigheter i världen. Konventionen definierar tydligt vilka rättigheter som bör gälla för alla barn till och med 18 års ålder.
Barnkonventionen omfattar 54 artiklar. Men det är framförallt fyra artiklar som är de fyra grundprinciperna i barnkonventionen som ska vara ledande för hur konventionens övriga artiklar skall tolkas
- Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras
- Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet
- Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas
- Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det.
Genom att göra barnkonventionen till svensk lag ökar man sannolikt genomförandet av barns rättigheter. En sådan ändring skulle göra skillnad i hanteringen av många av de ärenden där barn är involverade och där barnets bästa bör vara det centrala och genomsyra alla de beslut som fattas.
Barnrättsorganisationer har varit de som har hörts mest i debatten. Många av politikerna har lyst med sin frånvaro i att driva det övergripande ansvaret för att se till att barnets grundläggande rättigheter inte kränks och skyddas inom all de aspekter som omfattas i barnets liv.
Trots att barnets bästa sedan lång tid har haft en central plats i svensk lagstiftning så har vi inte lyckats fullt ut med förverkligandet av barnkonventionen. Både myndigheter och domstolar avfärdar i dag konventionen eftersom den inte har status av svensk lag.
Sverige har fått svidande kritik från barnrättsorganisationer och UNICEF om huruvida Sverige faktiskt följer barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté har gett oss kritik för att svenska barn fortfarande har väldigt låg kunskap om sina rättigheter och att det finns stora brister i barnens möjligheter till inflytande. Kritiken har också riktats mot situationen för de gömda flyktingbarn som diskriminerats när de inte får gå i skolan, enligt UNICEF. Att utlänningslagen dessutom krockar med Lagen om vård av unga (LVU) försvårar helhetsbedömningen av barnets bästa och behov. Här bör barnkonventionen gå före både utlänningslagen och LVU, menar både UNICEF och Rädda Barnens Sverigeprogram.
En del av kritiken från kommittén har också riktats mot att barnkonventionen inte gäller som svensk lag. Oftast beror detta på att det brister kunskap och kompetens på hur man ska använda sig av konventionerna.
Om barnkonventionen blir till lag kommer det förhoppningsvis leda till att barnkonventionen får en större plats på utbildningar för personer som ska arbeta inom rättsväsendet, myndigheter och andra institutioner som arbetar med barns frågor, för att kunna förverkliga barnkonventionen.
Denna kompetens saknas i dag i de flesta yrkesområden. Därför behövs informationsprogram och obligatoriska grundutbildningar för alla tjänstemän för att värna om barnrättigheter inom alla aspekter.
Rädda Barnen, Unicef och andra barnrättsorganisationer sitter med i en referensgrupp till regeringens utredning om att göra barnkonventionen till svensk lag och följer den noga. Utredningen ska analysera hur barnkonventionen genomförs i praktiken inom rättssystemet och även analysera för- och nackdelarna med en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt.
Barnminister Maria Larsson (KD) har varit en av de få ministrar som har drivit att barnkonventionen blir lag i Sverige och varit drivande för en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag. Andra partier som har stått bakom förslaget är Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som till och med har skrivit det i sina partiprogram. Men även många politiker inom Socialdemokraterna driver frågan.
Centerpartiet menar att lagarna skall anpassas efter konventionerna och vara en naturlig utgångspunkt samtidigt som att man gör en skärpning av de svenska lagarna gällande barnrättsfrågor. Men partiet har inte satt ner foten om de vill se en inkorporering eller inte. Sverigedemokraterna och Moderaterna däremot är de enda partierna som motsätter sig helt att barnkonventionen blir svensk lag.
Sveriges politiker måste enas och driva arbetet framåt för att barnens rättigheter skall garanteras och skyddas fullt ut. Detta genom att barnkonventionen får samma status som andra svenska lagar. Arbetet måste även följas genom att öka konventionens roll i olika yrkesutbildningar inom rättsväsendet, hos myndigheter, bland socionomer och bland organisationer men även inom skolan. Staten måste se till att öka både medvetenheten och kunskapen hos barn om deras rättigheter och i deras omgivning.
Delvin Arsan, statsvetare som sitter i styrelsen för PES-Stockholm (Party of European Socialists) och Migrationspolitiska S- Förening.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
