Förminska inte hotet mot demokratin

Demokrati Endast 12 procent av världens befolkning lever nu i liberala demokratier. Jesper Strömbäck skriver om ny rapport från V-dem i Göteborg, och varför man inte ska vara rädd för att anklagas för att överreagera. 

I de senaste veckornas flöde på sociala medier fastnade en bild hos mig. Bilden visar en mörk väg, men det är texten som är meningsbärande: ”vägen mot fascism är fylld av människor som säger till dig att du överreagerar”.

Exakt samma sak skulle kunna sägas om vägen mot ökad auktoritärism, minskad demokrati eller ökad rasism.

Jag tänker då inte bara på USA, där Trump-administrationen är i full färd med att nedmontera demokratin. Jag tänker på alla länder där auktoritära och högerextrema partier vuxit sig starkare under det senaste decenniet – inklusive Sverige – och där hoten som dessa utgör spelas ned eller ignoreras. Samtidigt presenteras i dag den senaste rapporten om demokratins ställning och utveckling från det världsledande forskningsinstitutet V-dem. I den skiljer de mellan fyra typer av regimer:

• Stängda autokratier
• Elektorala autokratier, där det hålls val men dessa är riggade och grundläggande demokratiska fri- och rättigheter saknas
• Elektorala demokratier, där fria val hålls men det finns brister vad gäller demokratiska fri- och rättigheter
• Liberala demokratier, där fria val hålls, det råder rättssäkerhet och likhet inför lagen, och de grundläggande fri- och rättigheterna respekteras. När vi talar om demokratin är det normalt den liberala och fullständiga demokratin som avses.

Att läsa rapporten är alltigenom dystert. Oavsett vilket mått som används visar resultaten att demokratin är på fortsatt tillbakagång.

Sett till andelen av världens befolkning som lever i demokratier är vi nu tillbaka på samma nivå som 1985, och endast 12 procent av världens befolkning lever nu i liberala demokratier.

Det är den lägsta andelen på 50 år.

Mycket handlar om yttrandefriheten

Samtidigt lever 72 procent av världens befolkning i någon form av autokrati, vilket är den högsta nivån sedan 1978. Eftersom rapporten bygger på data fram till det senaste årsskiftet fångar den dessutom inte upp den nedmontering av demokratin som nu sker i USA, vilket gör att USA i rapporten fortfarande räknas som en liberal demokrati.

Rapporten visar också att den aspekt av demokratin som framför allt är på tillbakagång handlar om press- och yttrandefriheten: i hela 44 länder försvagades den under förra året. Det handlar då exempelvis om stater som använder maktmedel för att censurera och attackera nyhetsmedier och journalister och begränsa den akademiska och kulturella friheten. Det handlar också om stater som tvingar medierna att gynna de styrande och missgynna oppositionspartier. Som en konsekvens av den ökade pressen ökar även självcensuren bland såväl medier som journalister.

Det handlar med andra ord om verkliga inskränkningar av press- och yttrandefriheten, till skillnad från den myt om begränsad yttrandefrihet som diverse politiker, debattörer och alternativa medier till höger under flera år har odlat.

Men dessa högeraktörer har aldrig varit intresserade av press- och yttrandefrihet. De har bara varit intresserade av att själva få säga vad de vill utan att bli motsagda. Därför applåderar de eller är tysta när Trump-administrationen nu inskränker press- och yttrandefriheten och den akademiska friheten.

Åkesson projicerar

Det gäller även Sverigedemokraterna, där Åkesson uttryckte sitt gillande efter att den amerikanske vice presidenten sagt att hotet mot Europa inte kommer från Ryssland utan inifrån, i form av inskränkningar av yttrandefriheten.

Tala om projicering.

Vid sidan av försämringar av press- och yttrandefriheten visar rapporten även att andra aspekter av den liberala demokratin är på tillbakagång. Det gäller bland annat antalet länder där valen är helt fria och rättvisa, där föreningsfriheten respekteras, och där rättssäkerhet råder.Dessutom lyfter rapporten fram att det finns samband mellan autokratisering, polarisering, och spridandet av falsk och missvisande information.

Som jag tidigare har skrivit använder sig auktoritära och högerextrema rörelser av falsk och missvisande information som strategi för att öka polariseringen och underminera demokratin. De skulle aldrig erkänna detta öppet, men förnekandet är en del av desinformationen.

När de tror att ingen utomstående hör framkommer sanningen, som i TV4:s granskning av Sverigedemokraternas trollfabrik och i den mycket sevärda dokumentären ”Infiltrationen av extremhögern”. Där säger Paul Golding från Britain First inför dold kamera att ”Jag vill att landet ska gå åt skogen. Jag vill att det blir hemskt att leva här. För då kommer människor att vakna”. Alltså gör man vad man kan för att polarisera och ge bilden av att allt går åt skogen, och att det är invandrarnas eller eliternas fel.

Kämpa och argumentera

Allt är dock inte nattsvart. I länder som Polen och Brasilien har utvecklingen vänt efter att de tidigare auktoritära högerextrema regeringarna förlorade makten. Här finns lärdomar att dra. Värdesätter man den liberala demokratin får man inte vara naiv.

Man måste kämpa och argumentera för den, förstå hur auktoritära politiska rörelser verkar, rösta på partier utifrån vilka som är demokratiskt pålitliga, inte låta sig luras av utan bekämpa falsk och missvisande information, och värna de grundläggande mänskliga rättigheter som den liberala demokratin bygger på.

Och, för att återgå till inledningen: inte vara rädd för att anklagas för att överreagera.

Jesper Strömbäck, är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.