krönika Lön och sjukersättning är pensionsgrundande, men inte sjukpension. Vilket kan innebära problem för den som faller ned i det så kallade basbeloppsgapet, skriver Håkan Svärdman.
Orangea kuvertet från Pensionsmyndigheten har de senaste veckorna skickats ut över landet. Ett säkert vårtecken, som väcker frågor hos många. Dem som känner mig tvekar sällan att slå en signal för att räta ut frågetecknen, vilket uppskattas. Särskilt frågor där man initialt inbillar sig att man har ett givet svar, men när man gräver blottläggs nya frågor och upptäckter.
Just en sådan fråga fick jag i förra veckan av min tidigare kollega Eva. I sitt orangea kuvert såg hon att den pensionsmedförande inkomsten inte överstämde med hennes faktiska inkomst. Nästan hundratusen kronor saknades. Är detta rätt, Håkan? Nej, blev mitt ryggmärgssvar, men jag lovade att titta på hennes uppgifter och återkomma.
Redan morgonen därpå fick Eva besked. ”Du har ramlat ned i vad jag skulle vilja kalla för basbeloppsgapet, som riskerar att sänka din pension.” En nyhet för oss båda. Hur uppstod då denna dolda pensionsfälla? Vi tar det från grunden. Eva är deltidssjukskriven, vilket innebär att hennes inkomst består av lön, sjukersättning från Försäkringskassan och sjukpension från den kollektivavtalade sjukförsäkringen. Centralt i sammanhanget är att lön och sjukersättning är pensionsgrundande, men inte sjukpension.
Om Evas månadslön hade legat under sjukersättningens inkomsttak på 7,5 prisbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön på 29 750 kronor, hade 93 procent av hennes tidigare heltidslön varit pensionsgrundande och ingen pensionsförlust skulle uppstå. Nu är hennes månadsinkomst högre, 45 000 kronor, det vill säga strax under intjänandetaket för allmän pension på 7,5 inkomstbasbelopp. Det innebär att endast 43 procent av inkomsten över 29 750 kronor är pensionsgrundande på grund av att sjukersättningen endast kompenserar en del av deltidssjukskrivningens inkomstförlust. Därmed sänks pensionsrätten med drygt 17 000 kronor per år jämfört med vad hon skulle ha fått vid heltidsarbete. Hade Eva haft hel sjukersättning och 20 år kvar till pension skulle pensionen minska med drygt 3 000 kronor per månad.
Fack och arbetsgivare skulle i väntan på en politisk lösning snabbt kunna utvidga den kollektivavtalade premiebefrielseförsäkringen.
Förklaringen är alltså att systemen med sjukersättning och allmän pension inte längre har likvärdiga inkomsttak. I början av 2000-talet uppgick taken i båda systemen till drygt 280 000 kronor, men inkomstbasbeloppet som sätter taket för den allmänna pensionen har stigit snabbt och ligger idag på 550 000 kronor, medan sjukersättningens tak, som följer prisbasbeloppet, uppgår till 357 000 kronor. Ett basbeloppsgap på 193 000 kronor har alltså skapats som gröper ur pensionen för dem som faller ned i det. Det hotar löntagare med månadslöner på mellan 29 750 och 45 833 kronor som beviljas sjukersättning. Det vill säga mer än hälften av alla löntagare.
Om den kollektivavtalade sjukpensionen, som de flesta anställda omfattas av, hade varit pensionsgrundande hade problemet varit ur världen. Anledningen till detta är att skattereglerna för sjukpension, som infördes i början av 1990-talet då föregångarna till sjukersättning och allmän pension (förtidspension, folkpension och ATP) hade ett gemensamt tak och därmed garanterades full pensionsrätt på inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp.
Att använda pensionssystemets tak vore den synbart enklaste lösningen för att sluta gapet. Eller göra sjukpensionen pensionsgrundande genom en kostnadsneutral höjning av arbetsgivaravgifterna. Men allt som kostar hämmar statsmaktens handlingskraft. Fack och arbetsgivare skulle däremot i väntan på en politisk lösning snabbt kunna utvidga den kollektivavtalade premiebefrielseförsäkringen, som betalar tjänstepensionen vid sjukdom och föräldraledighet, till att även kompensera förlusten av allmän pension för alla som i likhet med Eva har rasat ned i basbeloppsgapet. Det viktiga är att någon tar ansvar, inte vem.
Håkan Svärdman är samhällspolitisk chef på försäkringsfacket Forena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.