Debatt Socialdemokraternas analys av den egna klimatpolitiken lyckas inte säga som det är – att partiets politik varit otillräcklig och kräver en omprövning av den ekonomiska politiken, skriver S-föreningen Reformisternas ordförande Markus Kallifatides och vice ordförande Eira Arb-Zackrisson.
Strax före jul presenterades de sista av Socialdemokraternas samhällsanalyser, som ska ligga till grund för en ny politisk riktning för Sverige 2030.
Analysen av klimatpolitiken erkänner att det inte gjorts tillräckligt för att stötta dem som mest behöver det, såsom låginkomsttagare och boende på gles- och landsbygden. Även självkritiken av hur offentlig service och välfärd monterats ned på den svenska landsbygden och ökat samhällsklyftorna förtjänar mer uppmärksamhet än den fått i media.
Det är kloka och korrekta insikter. Men därefter tar analysen och självkritiken slut.
Partiets analys måste därför kompletteras på tre områden
Detta trots att det skett enorma förändringar inom klimatpolitiken de senaste åren och flera avgörande utmaningar tornar upp sig.
För trots att det går för långsamt ökar omvärldstrycket på en kraftfull klimat- och omställningspolitik varje dag. EU och USA har tagit enorma kliv framåt samtidigt som Kina fortsätter investera stort i förnybar energi. Det fossila är på väg bort och det är helt avgörande för Sverige att ligga i framkant för jobben, klimatet och de böter det innebär att inte nå EU:s mål. För att parafrasera en annan uppmärksammad S-analys om integrationspolitiken kräver även denna omvandling satsningar i en omfattning vi inte tidigare skådat. Att bara vrida lite på omfördelningen av befintliga styrmedel kommer inte att räcka.
Partiets analys måste därför kompletteras på tre områden för att kunna svara upp till de utmaningar vi står inför.
För det första saknas självrannsakan av partiets klimatpolitik, som inte räcker för att nå klimatmålen. Den klimatpolitik S och MP utformade tillsammans pekade i rätt riktning, men även den var otillräcklig. I höstens skuggbudgetmotion accepterade S stora delar regeringens nedskärningar i klimatbudgeten – 12,6 miljarder saknades för att enbart återställa klimatbudgeten till 2022 års nivåer. Samtidigt öppnade partiet för att delvis sänka reduktionsplikten och dess framtid är otydlig. Detta innebär att trots mycket klok klimatpolitik är den i nuläget otillräcklig för att nå klimatmålen till 2030. Den glasklara insikten måste sätta ramarna för Socialdemokraternas politikutveckling och kommande skuggbudgetar.
För det andra nämner inte analyserna de stora förändringar som skett på EU-nivå de senaste åren. EU:s klimatlag och klimatpaketet Fit for 55 har skärpt kraven på Sveriges klimatpolitik, inte minst till 2030. Det skruvar upp omställningstrycket på den svenska industrin och ökar kraven på kolinlagring i svensk skog och en omställning av vårt jordbruk. År 2026 kommer det att vara mycket brådskande.
För det tredje bemöts de senaste årens debatt och forskning om det svenska skogsbruket med tystnad
Högerregeringen blundar medvetet inför dessa fakta. De hoppas att EU:s klimatpolitik ska ersätta den svenska de själva slaktat. S behöver vara mer klarsynt. EU:s skärpta klimatlagstiftning sätter ramarna. Det är vi som måste fylla den med innehåll för att kunna nå klimatmålen och hänga med i den utveckling som nu obönhörligen pressas framåt. Vi behöver investeringar i ny grön infrastruktur, en stat som delar risken och bistår med billiga krediter, som tar ansvar för utbyggd elproduktion och energieffektivisering av bostäder, som genomför en omfattande utbildningssatsning för att säkra arbetskraft och kompetens, och som inför riktade stöd och subventioner så att alla kan delta i omställningen.
Listan är lång och en sak är säker: Utan en ny ekonomisk politik med kraftigt förstärkt klimatbudget, en statlig investeringsbank och lånefinansiering till infrastruktur kommer partiet inte kunna lägga fram en klimathandlingsplan som når klimatmålen och fungerar i hela landet.
För det tredje bemöts de senaste årens debatt och forskning om det svenska skogsbruket med tystnad. Detta trots larmrapporter om den minskade tillväxten i den svenska skogen, samtidigt som forskning och ansvariga myndigheter pekar på goda förutsättningar för lönsamhet, kolinlagring och biologisk mångfald med hyggesfritt bruk. Därtill har vi ställt oss bakom EU:s nya klimatlagstiftning som kräver en ökad kolinlagring i svensk skog och mark med 10% till 2030, vilket förbättrat den samhällsekonomiska kalkylen för en mindre intensiv avverkning. Bara med en uppdaterad analys av tillståndet i de svenska skogarna och vinsterna av att förändra skogspolitiken kan Socialdemokraterna styra mot ett hållbart skogsbruk som når klimat- och miljömålen och ger bättre lönsamhet för svenska markägare.
Syftet med den uppdaterade samhällsanalysen är att säga som det är för att kunna göra det som krävs. Låt oss då göra det.
Det duger inte att kritisera Tidöpartiernas nedmontering av klimatpolitiken om vi inte själva har en politik som gör jobbet. Socialdemokraterna måste kunna presentera en sammanhållen klimathandlingsplan som visar hur vi når klimatmålen och står starka i den globala omställningen på ett sätt som ökar rättvisan och jämlikheten i vårt land. Det kräver stora satsningar som kostar pengar. Det rör sig inte om fantasisummor, men 1 till 1,5 procent av BNP per år under en period om 15 år är rimligt att räkna med för att klara den största samhällsomvandlingen i modern tid. För att detta ska vara möjligt måste Socialdemokraternas ekonomiska politik förändras och partiet måste börja agera på kongressbeslut om lånefinansiering.
Annars kommer partiet stå utan den kraftfulla socialdemokratiska klimathandlingsplan som krävs vid ett regeringsskifte år 2026. Markus Kallifatides, ordförande för S-föreningen Reformisterna
Markus Kallifatides, ordförande S-föreningen Reformisterna
Eira Arb Zackrisson, vice ordförande för S-föreningen Reformisterna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
