Diskussionen om invandring börjar allt mer vridas från att vara en humanitär fråga till att bli en samhällsekonomisk. Det är en inhuman logik som vuxit i styrka, skriver Per Holfve, från flyktingarna.se
OECD publicerade tidigare i år en rapport som visar ett positivt ekonomiskt utfall av invandring Något som av en del togs som argument för att visa på invandringens nytta men också därför gjorde en humanitär fråga till en samhällsekonomisk. En fråga där människors rätt till skydd kom att spela en underordnad roll.
Argument som idag har hittat sin plats i debatten men också har börjat ta sig en annan form – det talas nu om hur vissa flyktingar är ”värdefulla” för Sverige som ett argument för att de, till skillnad från andra, skall få stanna.
“Jag kom till Sverige den 21 maj 2012, då hade jag nyss fyllt 16 år. Om tre månader blir jag myndig och kommer då, med omedelbar verkan, skickas tillbaka till Kabul i Afghanistan.”
Orden är Alis och inleder den elfte berättelsen om konsekvenserna av den svenska migrationspolitiken som vi publicerar på flyktingarna.se. På valdagen den 14 september 2014 kommer vi att ha publicerat 53 stycken. Berättelser som inte beskriver undantag, utan redogör för regler.
Den 26 oktober publicerade vi en berättelse av Laziz. Då skrev han: “Jag heter Laziz Sharifov och jag kom till Sverige när jag var 13 år gammal med min familj. Till alldeles nyss levde jag vanligt liv, kämpade för att ta studentexamen, boxades, men nu sitter jag i förvaring och väntar på att utvisas.” I tisdags utvisades han till Kazakstan. En verkställighet som innebär att den enhet på Migrationsverket som haft hand om hans ärende kommer att tilldelas 4 550 extra i sin budget för att ha slutfört sitt uppdrag.
P4 Skaraborg rapporterade i slutet av juli hur antalet utvisningar har ökat markant i Västra Götaland, och hur chefen för gränspolisens utredningssektion i länet säger att “Målet är att ännu fler beslut om utvisning ska verkställas.”
Exemplen ovan visar på hur den inhumana logik som idag ligger till grund för den svenska flyktingpolitiken har växt i styrka under de två senaste mandatperioderna. En logik som bland annat innefattar budgettillskott till Migrationsverket i samband med verkställigheter.
Denna logik åtföljs också av en avhumaniserande retorik. En retorik som uttrycks i tal om volymer och om hur vissa grupper eller individer är mer värdefulla än andra.
Också statistik från Migrationsverket illustrerar denna utveckling där gapet mellan de som ges uppehållstillstånd av flyktingskäl och de som ges uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl under flera år ökat. Att antalet beviljade uppehållstillstånd i första instans har ökat från 60 490 år 2000 till 111 090 år 2012 är en positiv utveckling. Den ökade skillnaden mellan de som får uppehållstillstånd av flyktingskäl och arbetsmarknadsskäl är det inte.
Skillnaden är en logisk konsekvens av den instrumentella migrationspolitik som den sittande regeringen för. Även om detta är oroväckande kommer det dock inte som någon större överraskning.
Lika oroväckande som den linje som alliansregeringarna har drivit på senare år är det uteblivna realpolitiska svaret på denna politik från oppositionspartierna.
Oppositionens oförmåga att formulera ett svar på alliansens politik skriker med sin frånvaro när vi letar citat av politiker i relation till de berättelser som vi publicerar. Det är alltför ofta svårt att hitta några avgörande skillnader mellan de partier som inte vilar på rasistisk grund i fråga om vad som de ser som problematiskt med den rådande situationen och hur den bör förändras.
Svaren på vad som utgör problemen, på vad som måste göras och på vad som måste ligga till grund för en förändring finns dock att få. De finns hos både dem som delar sina erfarenheter genom att berätta om dem och hos dem som ingen ännu har lyssnat på. Det är dags att börja lyssna.
Redaktionen för flyktingarna.se
Flyktingarna är en blogg som belyser den svenska migrationspolitiken
Diagrammets blåa graf visar flyktingskäl eller motsvarande, den röda grafen visar arbetsmarknadstillstånd.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
