Bostadskrisen i Stockholm är alarmerande. Hyresrätterna är få. Bostadsrätterna är svindyra. En liten etta i innerstaden kan gå för runt två miljoner kronor. Ombildningarna från hyres- till bostadsrätter har dränerat Stockholms innerstad och attraktiva förorter på mångfald. Segregationen är ett faktum. Den är både ekonomisk och etnisk. Sedan början på 1990-talet har inkomsten gått upp med nära 60 procent på Östermalm. I Skärholmen är det i princip ingen ökning alls. Detta faktum tycks ha tagit de borgerliga politikerna på sängen.
I går avfärdade Reinfeldt dessutom hyresrätten i innerstaden därför att de har blivit en handelsvara. Och genom ett något ologiskt resonemang landade han i att inkomstskillnaderna minskar med fler bostadsrätter. Hur får Reinfeldt det att gå ihop? Enligt Dagens Nyheter låg inkomstskillnaden för 20 år sedan på 5 procent för mellan innerstad och förort. I dag ligger den skillnaden på 29 procent.
Men den som väntar politisk handling och visioner om framtiden från Reinfeldt kommer att gå tomhänt. I sann nyliberal anda lämnar han allt åt marknaden.
Sverige byggdes en gång i tiden ur slum, trångboddhet och bostadslöshet tack vare en jättesatsning på hyresrätter. Staten underlättade bygget av bra, rymliga, ljusa hyresrätter som även de med låga inkomster hade råd att bo genom subventioner och räntelättnader. Den historien låtsas Reinfeldt inte om.
Politik måste också handla om att sätta sig in i människors varierande behov och ta fram en plan för ett drägligt liv för medborgarna. Reinfeldt sänker skatterna. För övrigt inga politiska handlingar att vänta. Hans eftermäle kommer därför att vara icke-politiken.
Storstadens utmaningar är många. Staden växer, folk flyttar in. I Stockholm är arbetslösheten relativt låg. Samtidigt växer klyftorna. Segregationen finns inte bara när det kommer till bostäder, skolsegregationen är en verklighet. Infrastrukturen i Stockholm är undermålig, det är trångt i tunnelbanan, bussarna stannar så fort det blir snökaos. Den moderata icke-politiken skapar ständigt nya sociala problem.
I storstäderna har både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet backat. I Stockholm fick Socialdemokraterna 22 procent av rösterna. Om man tittar på den arbetande befolkningen sjunker stödet för S till 13 procent. Behovet av en aktiv storstadspolitik är en jätteutmaning för vänstern.
Det var inte ovanligt dåligt omdöme Fredrik Reinfeldt visade när han raljerade bort de ökade klyftorna och bostadskrisen i Stockholm på ett pampaktigt vis. Det var icke-politiken han gav uttryck för. Men frågan kvarstår, vad är vänstern svar på den?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
