Han kallas för Hammaren, från sin tid som mäklare på Goldman Sachs. Den amerikanske finansministern Henry Paulson var då känd för hårda slag och aggressiva affärer. Nu är Hammaren på andra sidan.
När Henry Paulson i måndags höll sitt stora tal om hur han vill lösa finanskrisen fanns inga hammarslag mot hans tidigare arbetsgivare. Det mesta skulle lösa sig av sig självt, med den där berömda "osynliga handen", menade han. Och de förändringar som föreslås ska inte genomföras förrän dagens kris är över.
Det fanns en bra sak i Paulsons skiss, att bolånemarknaden ska kontrolleras mer än idag. I övrigt var det rundsnack och omdispositioner som ska se kraftfulla ut. Framförallt är det en reaktiv plan, för att kunna agera lite effektivare när nästa bank eller finansbolag slänger vantarna i bordet. Men det är inte en plan för att förebygga nya kriser. Tvärtom, när det gäller den typ av finansiella instrument som skapat krisen, förklarade Paulson att det får banker och kreditbolag fixa med självreglering. "Dessvärre är det inte den världen vi lever i", noterar Michael Mandel i Business Week.
Det självklara kravet om "öppna böcker" för myndigheterna, att banker och alla andra finansiella bolag ska visa alla sina siffror för att förebygga panik, det nämner den amerikanske finansministern överhuvudtaget inte.
Den amerikanska finanskrisen har en stor poäng. Den har tydliggjort skillnaderna mellan de ekonomisk-politiska alternativen inför höstens presidentval. Barack Obama höll ett lysande tal i torsdags i New York. Det var en tydlig ideologisk markering mot marknadsfundamentalismen. Avregleringar som skett under senaste 20 åren av el-, tele- och finansmarknaderna har "belönat finansiell manipulation framför produktion och sunda affärer", sa han.
Obama efterlyste allt det som finansminister Paulson tiger om: att omförhandla huslån, skattekrediter för att klara amorteringar, skärpta krav på bankernas tillgångar och att se över belöningssystemen på finansmarknaden.
När Obama talade om vikten av att hålla ihop den amerikanska nation som har rämnat, kan han ibland låta som Franklin D Roosevelt, när tog över ett Amerika i ekonomisk kris 1932.
Det är väl tveksamt om Obama är en ny Roosevelt. Men på samma skrämmande sätt som Coolidges och Hoovers regeringar under och efter Wall Street-kraschen 1929, tror Bush-administrationen att den osynliga handen ska ställa allt tillrätta.
Därför blir det nödvändigt för en ny president – antingen han eller hon vill eller inte – att "driva ut månglarna ur templet", som Roosevelt sa.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
