När tidskriften Fokus förra veckan listade Sveriges 100 mäktigaste konstaterade redaktören Anders Billing samtidigt att maktbegreppet känns ”lite passé… lite åttiotal, liksom”. På ett sätt stämmer det: Fortfarande granskar medierna den politiska makten betydligt hårdare än den ekonomiska maktsfär som politikerna har förlorat mandat till. Men att be om ursäkt för att man pratar om makt känns inte så modernt.
I takt med att inkomstklyftorna ökar håller något på att hända. Först uppmärksammades hur de rikastes konsumtionsvanor överfördes till de fattiga. De amerikanska bolånen som fick kompensera för medelklassens stillastående löneutveckling. Teppanyakihällarna i Stockholms innerstad. Skildringar av hur konsumtionsdrömmar – inte pengar – var det som ”sipprade ner” till befolkningen från de rikaste.
När man studerar de allra rikaste, som i Eric Roséns reportage om Sveriges enprocentare i nya numret av omgjorda Magasinet Arena, kan man roa sig med att räkna miljarder. Men det intressantaste med enprocentarna är inte pengarna de har, utan makten.
Inför det amerikanska presidentvalet talade vi om hur de rikaste amerikanerna öste in resurser i valkampanjen. Om hur de rikaste aktiverade sig politiskt för att försvara sin rikedom.
De ökande inkomsterna hos Sveriges allra rikaste används delvis till opinionsbildning. Samtidigt som storbolagen fått en present av
regeringen på 16 miljarder i sänkt företagsskatt, så kvarstår kluvenheten hos maktavlövade politiker inför huruvida företagen ska tillåtas snurra bort skatten i de så kallade räntesnurrorna. Liksom kluvenheten kring hur riskkapitalister ska beskattas.
Den största enskilda skatteskulden bedömer Skatteverket att Björn Savén på IK Investment Partners har. Savén står Fredrik Reinfeldt nära och statsministern har flera gånger tagit med honom till internationella toppmöten som representant för svenskt näringsliv. Enligt Skatteverket är han skyldig staten närmare en miljard kronor. IK Investment Partners tjänar sina pengar bland annat genom Attendo, ett vårdbolag som varit inblandat i många av de senaste årens vårdskandaler.
Pengarna använder Björn Savén bland annat till att lobba mot EU:s finansdirektiv och kemikalielagstiftning, enligt Affärsvärlden.
Sveriges rikaste procent av befolkningen står i dag för ungefär nio procent av hela befolkningens inkomster jämfört med fyra procent år 1980. Deras skatt har sjunkit till cirka 39 procent jämfört med cirka 49 procent 1970. Under samma period har den fattigaste fjärdedelen av befolkningens skatt ökat från 13 till 23 procent.
Det är oerhört svårt för någon som inte är född in i Sveriges rikaste promille att ta sig dit. De svenska skolresultaten blir allt mer avhängiga föräldrarnas ställning. Diskussionen om inkomstklyftor kan inte längre handla om de fattigaste.
Den måste börja handla om de rikaste. Och om makt.
Mikael Feldbaum och Malena Rydell
Chefredaktörer Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
