Den sovande energistaten

De ökade spänningarna i världen gör att vi måste se över säkerheten i våra elsystem, och marknaden kan inte ges huvudansvaret för elförsörjningen. Det skriver företrädare för Elektrikerförbundet. 

Det behövs starkare regler som främjar inhemskt näringsliv och arbetskraft när det gäller underhåll och utbyggnation av landets elnät. Säkerhetsklassningar och tydliga krav måste ställas på personal och företag. Utstationerad arbetskraft ska endast användas då kompetens saknas inom landets gränser. Utbildning inom eldistribution måste skapas, både som gymnasieutbildning och som KY-utbildning, dessa utbildningar måste möta branschens krav på kompetens nu och i framtiden.

Landets tre största energibolag har i dag bara ekonomiska styrmedel mellan operativ verksamhet och företagsledning. Inget av dessa bolag har i dag en enda egen anställd för drift, underhåll och felavhjälpning på sina elnät, utan dessa arbeten sköts enbart av underentreprenörer.

Ska vi låta andra länder ombesörja och sköta vital infrastruktur i landet?

Dessa bolag är först och främst kontrakterade utifrån företagsekonomiska perspektiv. Det är inget fel med ekonomiska parametrar som styr upphandlingen, bolagen vill självklart maximera sin vinst och tjäna så mycket pengar som möjligt, men det får inte ske på bekostnad av säkerhet för både de som utför arbetet samt den nationella säkerheten. Signalvärdet som fördes fram i samband med avregleringen av elmarknaden var ganska tydligt, det skulle bli billigare för konsumenterna. Riktigt så blev det inte, snarare tvärtom, och dessutom styckades företagen upp och verksamhet lades ut på entreprenad i stor utsträckning.

Under denna tid föll muren i öst och kalla kriget upphörde, successivt avskaffades stora delar av civilförsvaret och energiföretagens samhällsuppgift tynade bort och övertogs i stället helt av ekonomiska styrmedel.

Under många år levde västvärlden i en illusion om att de gamla östliga stormakterna skulle inordna sig i samma paraply och bli en del av en enda stor marknadsekonomisk familj. 2008 anföll Ryssland Georgien och 2014 annekterades Krim i Ukraina, om som om inte det var nog inledde Ryssland sitt brutala anfallskrig mot Ukraina. Både Kina och Ryssland har stärkt sina ekonomiska och militära muskler och världsordningen är en helt annan än för 20 år sedan. Vi har ett krig i vårt närområde, men den realiteten har inte riktigt kommit i fatt oss. Vårt samhälle är inte rustat för en konflikt. Militären har fått ytterligare anslag och vi är på väg in i Nato, men ett krig eller en kris vinner man inte enbart med militära vapen. Samhället måste vara robust i övrigt också och med begreppet ”just in time” vinner man inga krig.

Våra energiföretag är i dag, med sin organisation, sårbara för olika typer av sabotage, kartläggning, informationsinhämtning och cyberattacker. Med dagens flora av underentreprenörer som utför arbetsuppgifter eller till och med sköter driftcentraler är det lätt för en främmande makt eller organisation med onda avsikter att utföra olika typer av skada. Det kan till och med förekomma utstationerade företag som utför arbete inne på större ställverk eller andra ledningsstationer.

Flera av landets stora elproducenter och nätägare har i dag utländska ägare, det gäller både vattenkraftsstationer och kärnkraftverk, men även stora delar av elnätet och dess infrastruktur ägs av bolag med internationell prägel. Stamnätet ägs av det statliga bolaget svenska kraftnät, deras nät binder samman landets konsumenter och producenter. Vi har under senaste tiden fått höra om brister i överföringskapacitet i deras nät, vilket har skapat elbrist i delar av landet med höga elpriser som följd. Svenska kraftnät håller på att uppgradera sitt nät för att förbättra överföringskapaciteten. Flera projekt har genomförts, bland annat Sydvästlänken. Dessa projekt har varit stora och slukat mycket personal, majoriteten dessa projekt har utförts av utstationerad arbetskraft från många olika länder. Vi har försvinnande lite nationell kompetens för dessa fundamentala arbeten

Vi tycker det är problematiskt att stora delar av om och nybyggnation av vårt elnät utförs av utstationerad arbetskraft. Det finns en säkerhetsdimension som är dubbel kring detta, dels rent säkerhetspolitiskt, det är inte lämpligt att utstationerad arbetskraft underhåller och bygger om vårt elnät. Främmande makt kan inhämta mycket information om hur våra system är uppbyggda och strukturerade, detta kan vid ett fientligt angrepp på vårt land vara mycket nyttigt för en angripare.

Det finns även ett rent säkerhetsmässigt perspektiv när det gäller bristen på kompetens inom landet. Ska vi låta andra länder ombesörja och sköta vital infrastruktur i landet? Hur påverkas vi då vid olika typer av händelser, så som naturkatastrofer, oroligheter i vårt närområde eller andra typer av oförutsägbara händelser? Kan vi förlita oss på utstationerade företag, när krisen är ett faktum? Det är dags att den sovande energistaten vaknar och inser att vi måste vara på tårna för att upprätthålla ett robust elnät oavsett väder och vind eller kriser i vår omgivning. Vår bedömning är att detta är ett betydligt större och mera närliggande säkerhetshot än militära aktioner. Elektrikerförbundet är beredda att imorgon inleda diskussioner med samtliga aktörer för att ta ansvar för Sveriges säkerhet.

Vi behöver nu en regering som vaknar upp och börjar ta ansvar.

Louise Olsson, förste vice förbundsordförande Elektrikerförbundet

Petter Johansson, energipolitiskt ansvarig Elektrikerförbundet

Mikael Gustavsson, avdelningsordförande avdelning 26 Elektrikerförbundet