Den svenska marknadsskolan är inte vacker

Dålig svenska och bristfällig information. Men glättiga broschyrer. Att inte skolinspektionen reagerar?

Det är den tiden på året då vi som har tonåringar har brevlådan full med glättig gymnasiereklam. Snart ska Sveriges drygt hundra tusen niondeklassare välja gymnasium inför läsåret 2024/25, och tävlan om eleverna sker inte bara med hjälp av reklam på sociala medier och genom direktmail, ”Glöm inte att ansöka till Kulturama”, utan också i form av glansiga fyrfärgsbroschyrer.

Det är den svenska marknadsskolan som visar upp sig. Och den är inte vacker.

Skolan sysslar med myndighetsutövning, och eleverna befinner sig i beroendeställning 

Det handlar inte så mycket om att reklamen är så fånig. Skolorna heter sådant som ”ProCivitas” och ”Drottning Blanka” och de flesta har försett sig med en vapensköld med ett valspråk. Som också är rätt fånigt. Det som fyrfärgen och det glansiga pappret inte förmår sminka över är att gymnasieskolornas reklam är så full av språkfel och svengelska. Amerikanska Gymnasiet erbjuder speech och ”summer camp i USA” (nej inte, in the USA utan med svensk preposition). De gör också reklam för att de är en snäll skola. Fast det skriver de inte, utan ”kindness”. Thorens affärsgymnasium heter såklart Thoren Business School (i guldskrift), och jobbar med case tillsammans med näringslivet. Och så vidare. Jag måste utgå från att reklamen är riktad till just vårt bostadsområde i centrala Uppsala. Friskolornas marknadsföring, som är i princip helt oreglerad, är ofta det: det är en del av affärskonceptet att rikta reklam mot elever med högutbildade föräldrar eftersom de eleverna är mer lättundervisade, och därför billigare och lättare att göra vinst på.

Mig imponerar de inte på.

Eleverna som gör reklam för sina skolor är så klart vackra och leende. Men det är inte vackert hur ungdomar utnyttjas i kommersiella syften på det här sättet. Borde det ens vara tillåtet? Skolan sysslar med myndighetsutövning, och eleverna befinner sig i beroendeställning. Varje enskild skola sätter betyg som den själv vill, det finns ingenstans att överklaga, och betygen kan avgöra en människas framtid. Vilka möjligheter har du som 17-åring att vägra ställa upp på att vara leende reklampelare för skolans aktieägare?

Reklamen är framförallt försåtlig. Gymnasieguiden.se, som både är en hemsida med en sökfunktion och en tjock katalog, säger sig presentera ”alla gymnasieskolor” som eleverna kan välja emellan. Men Gymnasieguiden är en ren reklamprodukt, framtagen i kommersiellt syfte av Framtidsutveckling AB, som ägs av AcadeMedia, Sveriges största friskolekoncern.

Det samma gäller Studier.se, Framtid.se, YHguiden.se och FrågaSYV.se.

Att inte Skolinspektionen reagerar? AcadeMedia, som under en rad varumärken driver allt från förskolor via grundskolor och gymnasier till komvux, är ett exempel på hur det svenska systemet kortslutits av de kommersiella intressena. Som Dagens Arena rapporterat har AcadeMedia har inte bara värvat Skolinspektionens tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler, utan även Skolinspektionens chefsjurist och kommunikationschef. De andra friskolekoncernerna är på samma sätt bestyckade med tidigare höga tjänstemän från Regeringskansliet, Skolverket och Skolinspektionen. Samt med tidigare skolpolitiker, som Tankesmedjan Balans outtröttligt påminner oss om. För den tjänsteman eller politiker som kan tänka sig att främja aktiebolagsskolornas intressen väntar en lukrativ alternativkarriär.

Regeringen då, borde inte den reagera? Skolminister Lotta Edholm har redan insett att skolornas marknadsföring behöver regleras. Lösningen, enligt skolministern, är att införa ett gemensamt och obligatoriskt skolval. Ett gemensamt skolval skulle vara bra av många anledningar, bland annat för att det skulle innebära att all information om skolorna samlas på samma ställe.

Ett gemensamt skolvalssystem för grundskolan föreslogs också av Likvärdighetsutredningen, och Skolverket redovisade i september ett uppdrag om hur ett sådant skolval skulle kunna utformas. Skolverket landade dock i den mycket märkliga slutsatsen att ett gemensamt skolval inte kan införas för att det kan strida mot ”näringsfriheten”, som LO:s utredare Johan Enfeldt skriver om här.

Eller märkligt är det kanske inte. Näringsfriheten är ju den överordnade principen för den svenska skolan. Vårt skolsystem har kapats av vinstdrivande företag som konkurrerar om elevernas gunst. Och de konkurrerar uppenbarligen inte med bästa kvalitet. Utan med glädjebetyg. Och glättig reklam.