debatt Det är inte huruvida utjämningssystemet är tillväxthämmande som behöver ses över. Det som saknas är ett system som ger likvärdig service i hela landet. Som utjämnar mer och där staten tar ett större ansvar än i dag, skriver Vänsterpartiets Ulla Andersson och Ilona Szatmari Waldau.
Hela Sverige ska leva, hör man ofta. Det låter bra men ofta stannar det vid ord, allt för lite händer. Därför har vi länge drivit att det kommunala utjämningssystemet ska ses över så det utjämnar mer. Äntligen vill riksdagens alla partier det men de vill tyvärr utgå från det nyliberala tankesättet att utjämning är tillväxthämmande. Återigen vill de utreda om utjämning påverkar kommunernas vilja att växa, trots att flera utredningar visar att det inte finns några belägg för det.
Det viktiga att utreda är de stora skillnaderna i tillgången till service och skillnaden i den samlade kommunalskatten. Dessa stora skillnader visar att delar av landet har lämnats efter, där tillgången till service urholkas, där infrastrukturen är eftersatt och där människor känner sig bortglömda av den nationella politiken. En del partier, framförallt Centerpartiet, när en dröm om att marknaden ska rätta till det politiken inte vill. I verkligheten är inte marknaden intresserad av ställen där det inte går att tjäna pengar.
Riksrevisionen har nyligen utrett om utjämningssystemet är tillväxthämmande och konstaterar att det inte finns några belägg för det.
Trots det kommunala utjämningssystemet, som ska tillse att alla ska ha likvärdig service oberoende var de bor, är det stora regionala skillnader i tillgången till service och i kommunalskatt. Det skiljer ca 6 kronor i skatt mellan kommunen med högst respektive lägst kommunalskatt, Dorotea och Österåker. För ett hushåll i Dorotea med en total bruttoinkomst på 500 000 kronor innebär det en högre skatt med ca 30 000 kronor per år jämfört med ett hushåll med samma inkomst i Österåker. På individnivå innebär det en ökad skattekostnad med nära 1 500 kronor i månaden för en arbetare som tjänar 25 000 kronor i månaden. En undersköterska i Dorotea betalar alltså betydligt mer av sin inkomst i skatt än vad en undersköterska i Österåker gör. Vilka kommuner som har hög respektive låg kommunalskatt beror inte på slumpen, utan det finns ett tydligt mönster: De högsta skatterna återfinns i små glesbygdskommuner såsom Bräcke, Dorotea och Munkedal, medan de lägsta kommunalskatterna återfinns i storstadsnära pendlingskommuner såsom Vellinge, Solna och Täby.
Riksrevisionen har nyligen utrett om utjämningssystemet är tillväxthämmande och konstaterar att det inte finns några belägg för det. Trots dessa slutsatser vill Moderaterna, Centerpartiet m.fl. partier återigen låta utreda det, vilket måste ses som slöseri med tid och resurser. Vad som är tydligt är att utjämningssystemet inte lever upp till sitt syfte, nämligen att alla kommuner och regioner i landet ska kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.
De stora skillnaderna i kommunalskatt mellan kommunerna visar att utjämningssystemet inte lever upp till sitt syfte, nämligen att ge kommunerna likvärdiga förutsättningar för att ge kommunal service. Riksrevisionen har visade detta i en rapport 2019. Utan inkomstutjämningen skulle spridningen i skattesatser öka från 6,73 procentenheter (år 2017) till 22,84 procentenheter. Men de noterar också att inkomstutjämningen inte är fullständig. Detta för att inte verka tillväxthämmande. När det kommer till kostnadsutjämningen konstaterar Riksrevisionen att kommuner med stor yta, litet invånarantal och en liten andel som bor i tätort underkompenseras inom samtliga områden som ingår i kostnadsutjämningen. Krympande kommuner underkompenseras dessutom för kostnader inom förskolan, förskoleklass och grundskolan.
Vi behöver ett utjämningssystem som utjämnar mer och där staten tar ett större ansvar. Det är bråttom om hela Sverige ska leva.
Ulla Andersson (V)
Ilona Szatmari Waldau (V)
Ledamot och ersättare i Riksdagens finansutskott
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
