Det är dags för konkreta förslag nu

Magdalena Anderssons linjetal var inget mindre än ett brandtal mot marknadsfundamentalismen.

Det är lätt att hålla med Socialdemokraternas partiordförande Magdalena Andersson när hon beskriver vad illa genomtänkta avregleringar och tvångsprivatiseringar gjort Sverige.

Det är verkligen absurt att kriminella driver vårdcentraler och äger tingsrättsbyggnader i vårt land. Inget annat land har valt att organisera något så grundläggande som skolan som en marknad där privata företag har både etableringsfrihet och rätt till obegränsat vinstuttag.

Det finns länder där tågen går i tid. Det skulle de kunna göra också i Sverige, om vi inte hade lekt marknad med järnvägsunderhållet.

Hälften av alla vinstdrivna vårdcentraler ägs av någon av fem stora koncerner

Det går att vända utvecklingen, och det är bråttom. Inte bara för att marknadiseringen av i stort sett alla delar av välfärden – från förskolan till hemtjänsten, och från väg- och järnvägsunderhåll till elnätet – varit kostsam och ineffektiv. Utan också för att det skapat ett just in time-samhälle som (i bästa fall) fungerar skapligt när solen skiner, men som är dåligt rustat för kriser.

Coronapandemin avslöjade på ett obarmhärtigt sätt bristerna i den underfinansierade och sönderprivatiserade äldreomsorgen. Det kommer att komma fler pandemier, och klimatförändringarna vet vi redan nu kommer att leda till fler extremväderhändelser, till översvämningar, skogsbränder och jordskred. Vi måste, som Magdalena Andersson påpekade i sitt tal, i värsta fall vara beredda på att Sverige kan dras in i ett krig. Och då har vi inga läkemedelslager, och ingen livsmedelsberedskap.

Men den kanske viktigaste anledningen till att det är bråttom att vända utvecklingen är att privatiseringarna, som skulle leda till en ”mångfald” av aktörer, över åren har lett till att några få bolag blivit väldigt stora. Hälften av alla vinstdrivna vårdcentraler ägs av någon av fem stora koncerner. Fyra av tio friskolelever går i någon av de fem största skolkoncernernas skolor, och utvecklingen mot allt större koncerner har accelererat de senaste åren. En väldig maktkoncentration. Skolkoncerner och vårdbolag är beredda att investera stora pengar för att minska ”den politiska risken” som det heter i deras värld, alltså att förhindra att politiker fattar beslut som är ofördelaktiga för deras lönsamhet. Marknadiseringen av välfärden har skapat en grogrund för korruption som är ett hot mot demokratin.

Det är alltså bråttom. Och det är … lite frustrerande att det inte kommer mer från Magdalena Andersson än att hon klär den prioritering hon lade fram redan när hon tillträdde som partiordförande i några fler ord.

I förra valrörelsen lade inte Socialdemokraterna fram några konkreta förslag för att ta tillbaka kontrollen över välfärden. Det är dags nu.

Ord är bra. Handling är bättre.