Ledare Är USA på väg mot sin största konstitutionella kris någonsin? Liz Cheneys förlust i Wyoming tyder på det, och visar Trumps grepp om Republikanerna.
Liz Cheney förlorade det republikanska primärvalet i Wyoming. Vilket inte direkt kom som en överraskning. Så hon får snart lämna Representanthuset.
Förra gången vann hon nomineringen med 73 procent av rösterna. Harriet Hageman tar nu med stor säkerhet hennes plats. Hageman har ställt sig bakom lögnerna om omfattande valfusk i presidentvalet 2020 och har förstås fått Donald Trumps stöd.
Liz Cheney får betala priset för sitt konsekventa motstånd mot Donald Trump. Det republikanska partiet straffade henne. Liz Cheney är dotter till Dick Cheney, framträdande republikansk politiker, som på sin tid stod långt till höger. Under Bushåren var han en synnerligen hårdför högerpolitiker som stolt beskrev sig själv som ”the Darth Vader of the Bush administration”.
Hans dotter är nu vice ordförande i den 6 januari-kommitté som undersöker händelseförloppet inför, under och efter stormningen av Kapitolium för snart två år sedan. Hon är en av bara två republikaner som brutit partilinjen och som tillsammans med Demokraterna genomför förhören med många av Trumps tidigare medarbetare.
I Watergate stod det demokratiska systemet pall
Liz Cheneys vägval och öde säger något om den politiska utvecklingen i USA det senaste decenniet, att högern har radikaliserats steg för steg, ett fenomen som noga besett är populismens värsta kännetecken. Valet i Wyoming är ännu ett bevis för att Donald Trump ingalunda kan räknas bort. Om det skulle vara presidentval i höst skulle han med stor sannolikhet bli vald igen. Men det är två år till nästa presidentval. Hans motståndare vill uppmärksamma Trumps ansvar för våldet den 6 januari 2021. Och därmed sätta stopp för hans vidare politiska karriär. Det var trots allt ett allvarligt försök till en statskupp mot demokratin. I sitt ”erkänna sig besegrad”-tal sa Liz Cheney att Trump utgör det största hotet mot den amerikanska republiken i landets historia. Stora ord. Men dessvärre berättigade. Hon kommer nu att fokusera på att fortsätta kampen mot Trump.
Robert Kagan, neokonservativ kommentator och författare, som lämnade det republikanska partiet när Trump nominerades till president, menar att USA är på väg mot sin största politiska och konstitutionella kris sedan amerikanska inbördeskriget. Han menar att risken för ”massvåld” är överhängande. Och att den federala auktoriteten över delstaterna kan brytas ned och att landet kan klyvas i demokratiska och republikanska delstater.
Det som hände under Trumps fyra år vid makten är upprörande nog. Men det som framkommit i 6 januari-undersökningen dokumenterar spelet efter valet med förfärande detaljrikedom. Vittnesmålen är overkliga att ta del av, trots att de inträffat i verkligheten. Pusselbitarna i detta försök till statskupp presenteras bit för bit. Trump beordrade republikanska politiker att ändra valresultaten. Han spred lögnerna om det ”stulna valet”. När Trumps egen justitieminister William Barr i medierna uttalade att presidentvalet var legitimt blev han så upprörd att han slängde sin lunchtallrik i väggen. ”Ketchup rann ner på väggen och krossat porslin låg på golvet”, berättade en medarbetare.
Han uppmanade Republikanerna att inte verifiera valresultatet den 6 januari.
Han uppmuntrade sedan mobben att storma Kapitolium. Han hindrades av sina medarbetare att själv ansluta sig till sina anhängare. Han underlät att beordra militär att skydda den demokratiska processen och de demokratiska institutionerna. Stormningen skördade fem människoliv. Hans egen vicepresident Mike Pence och demokraternas Nancy Pelosi hade förmodligen mördats om de inte hade satt sig i säkerhet. Hittills har 850 personer dömts för stormningen den 6 januari 2021. Men inte Trump.
Det har gått 50 år sedan president Nixons män begick ett inbrott i Watergate, Demokraternas högkvarter i Washington DC. En upprörande historia i sig. Och genom offentliga förhör blottlades ett större mönster av allt från buggning av politiska motståndare till systematisk mörkläggning. Allt sedan dess används ändelsen ”-gate” för alla sorters skandaler. Men den gången stod det demokratiska systemet pall. Och efter ett par år tvingades Richard Nixon avgå som president, när republikanerna tagit sin hand från honom.
Vid en jämförelse med Trumps framfart känns Watergate som en västanfläkt. Nixon vägrade bland annat att lämna ut bandinspelningar från Vita huset. Trump har för egen del lagt beslag på topphemliga och säkerhetsklassade dokument. Förra veckan genomförde FBI en husrannsakan i Trumps residens i Florida för att återbörda dessa. Den politiska och juridiska striden om Trumpåren fortsätter alltså. Utgången kommer att avgöra USA:s vägval framöver.
Under 1900-talet – detta extremernas och diktaturernas tidsålder – framstod USA som ett demokratiskt bålverk. Nu är Robert Kagans dystra prognos dessvärre inte orealistisk utan rentav fullt möjlig.
Demokratin har inget inbyggt skydd mot demagoger. Ytterst är det enskilda individer som måste erbjuda motstånd. Som kan slå vakt om oberoende institutioner som kan skydda oss mot övergrepp och maktmissbruk. Som kan engagera sig i politiska partier som ytterst bär och vårdar demokratin. En ibland avgörande roll spelar också enskilda människor som visar civilkurage. Sådana som Liz Cheney.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
