Bra med ny utredning om sjukvårdsförsäkringar

Ledare Det är stötande att det går att köpa privata försäkringar som ger förtur till vårdgivare som får skattepengar för att bedriva vård. Den tidigare utredningen om frågan havererade, nu kan vi hoppas på en ny.

Annie Lööf hävdade nyligen att Centerpartiet gjort en ”resa” i skolpolitiken och numera tar de negativa effekterna av marknadiseringen på allvar. Det skulle inte förvåna om vi i framtiden får höra talas om samma resa i synen på de privata sjukvårdsförsäkringarna.

En forskare som länge oroats över ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar är John Lapidus. Han menar att vi håller på att få ett parallellsamhälle där de med försäkringar får tillgång till en bättre och snabbare vård. Lapidus hävdar också att de privata sjukvårdsförsäkringarna bryter mot Hälso- och sjukvårdslagens paragraf om vård på lika villkor och vård efter behov.

Ett steg i rätt riktning, men alla är inte lika glada 

I kölvattnet av Lapidus kritik och en debattartikel från LO och Läkarförbundet 2019 tillsatte regeringen en utredning om de privata sjukvårdsförsäkringarna i augusti 2020. Utredningen (SOU 2021:80) hamnade emellertid snett. Till det mest häpnadsväckande hörde resonemanget om att det är oproblematiskt att privata vårdgivare har olika väntetider för försäkringspatienter och offentligt finansierade patienter (se utredningen sidan 293).

Många kritiserade betänkandet, däribland Svenska Läkaresällskapet och Konkurrensverket. En annan hård kritiker var Ulrika Lorentzi, som deltog som LO:s expert i utredningen. Tillsammans med Mikael Sandlund från Svenska Läkaresällskapet skrev hon ett särskilt yttrande (se SOU 2021:80, sidorna 535-543). Lorentzi menar bland annat att en legitimering av skilda kötider för dem med respektive utan en vårdförsäkring ”undergräver tilliten till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården”.

Nu har socialminister Lena Hallengren tillsatt en ny utredning med syftet att förbjuda privata sjukförsäkringar inom den offentligt finansierade vården. Om en region sluter ett avtal med en privat vårdgivare ska det inte vara tillåtet för den vårdgivaren att ha ett parallellt kösystem för dem med privata försäkringar. Vidare ska privata vårdgivare inte få remittera patienter till offentligt finansierad vård om de inte själva har ett avtal med en region. Pudelns kärna handlar med andra inte om huruvida det ska vara möjligt att betala för privat vård och därmed få kortare vårdkö, utan om det ska vara möjligt att köpa kortare vårdkö av privata vårdgivare som samtidigt får skattepengar för att bedriva vård inom det offentliga systemet.

Hallengrens initiativ är steg i rätt riktning, men det finns de som inte är lika glada. Hit hör både privata vårdgivare och de bolag som säljer privata sjukförsäkringar. Det går att tjäna pengar på att erbjuda kortare kötider och bolagen räknar med att marknaden ska expandera. Även på den borgerliga kanten är det många som är missnöjda och som mer ser till bolagens intressen än den gemensamma välfärden.

I SR:s Studio Ett debatterade häromdagen Lena Hallengren och centerpartisten Anders W Jonsson den nya utredningen. Ett tecken i tiden var att Jonsson återkommande förnekade att det går att köpa sig till kortare köer genom privata vårdförsäkringar. Retoriken ingår i ett tydligt mönster. Även försäkringsbolagen är numera noga med att hävda att försäkringarna ger ”snabb” vård, men undviker för det mesta att skriva att vården blir ”snabbare” än den offentliga.

Det underförstådda budskapet är emellertid glasklart. Poängen med hela marknadsföringen går ut på att lova snabbare vård än det offentliga systemet. Döm själv utifrån följande axplock av försäkringsbolagens reklam för vårdförsäkringar:

• Försäkringsbolaget If: ”Vår sjukförsäkring garanterar att den vård och behandling du behöver påbörjas inom 14 arbetsdagar.”
• Länsförsäkringar: ”Du slipper vänta och får direkt tillgång till specialistvård.”
• Försäkringsbolaget Bliwa: Sjukvårdsförsäkringen garanterar ”specialistvård inom sju dagar” och ”operation inom 14 dagar”.
• Svensk Försäkring utlovar snabbare vård ”än i de avtal som regioner avtalar med de privata vårdgivarna”. Där gäller nämligen vårdgarantin ”inom 90 dagar”, medan de privata lösningarna innebär ”kortare väntetider”.
• Folksam hävdar att deras vårdförsäkring ger ”snabb tillgång” till ett ”rikstäckande privat vårdgivarnätverk utan långa väntetider”.
• Och försäkringsbolaget Gjensidige vårdförsäkring garanterar ”specialistbesök inom 8 dagar” och ”operation på privatsjukhus inom 18 dagar”.

Allvarligast är ändå att Jonsson och andra borgerliga politiker inte inser att en fortsatt ökning av privata sjukvårdsförsäkringar i sin förlängning skulle leda till ett systemskifte. I rapporten ”Varför privata sjukvårdsförsäkringar”, som publicerades av Arena Idé förra året, konstateras att privata sjukvårdsförsäkringar i de flesta länder bara i liten utsträckning bidrar till utgifterna för sjukvården, men ofta har ”förvånansvärt stora effekter på sjukvården” däribland i form av social skiktning och försämrad effektivitet.

Min gissning är att även många inom Centerpartiet skulle reagera om en ökning av privata sjukvårdsförsäkringar fortsätter och det sammanhållna sjukvårdssystemet försvagas. Kanske skulle det leda till att Annie Lööf gör en ny ”resa”, men när väl ett systemskifte är genomfört är det svårt att vrida klockan tillbaka. Betydligt bättre är att styra upp vården redan nu.