Arbetsmarknad Trots allt prat om vikten av en god arbetsmiljö fortsätter människor att dö och skadas i jobbet. Dödsolyckor drabbar främst män, medan antalet kvinnor som anmäler sjukdom på grund av jobbet ökar.
Förra året sattes ett makabert rekord på svensk arbetsmarknad. Då miste hela 63 personer livet på jobbet. Det var den högsta siffran på 12 år. Fem av dem som förolyckades var byggnadsarbetarna i den bygghiss som rasade 20 meter på ett bygge i Stockholm i december. Efter raset var det mycket fokus på arbetsmiljön i allmänhet och i byggsektorn i synnerhet. Den haverikommission som tillsattes efter hissolyckan presenterade sin slutrapport i somras. Enligt kommissionen orsakades olyckan av att kontrollåtgärder som skulle genomföras för att upptäcka eventuella monteringsfel inte tillämpades. En annan olycka skedde hos batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå. I november skedde en explosion i en maskin och en man i tjugofemårsåldern skadades svårt och avled senare av sina skador. Nu är en förundersökning inledd och förhör med ansvarig på Northvolt ska genomföras.
Enligt Arbetsmiljöverket anmäldes elva procent fler arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro förra året
Majoriteten av dem som drabbades av dödsolyckor förra året var män. Och samma sak gäller i år. Fram till och med sista september i år har 35 personer dött på jobbet. Arbetsmiljöverket sammanställer en lista över dödsfallen varje år. Att skrolla igenom listorna är obehaglig läsning. Människor faller, kläms och drunknar. Utredning om arbetsmiljöbrott sker i flera av fallen, men inte alla. Ibland går fallen under den rättsliga radarn.
Frågan är hur många dödsfall som hade varit möjliga att undvika. Att hissolyckan förra året inte hänt om kontrollåtgärderna genomförts verkar uppenbart. Men det är inte så enkelt att kontrollåtgärder saknas – däremot finns de inte överallt och finns de så kanske de inte fullföljs. En huvudentreprenör på en stor arbetsplats kan ha rutiner och regler, men så anlitas en kedja av underleverantörer där arbetsmiljöregleringarna inte följs och där anställningsförhållandena i värsta fall kan vara oklara.
Men också olyckor ökar. Enligt Arbetsmiljöverket anmäldes elva procent fler arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro förra året. Och bland kvinnor skedde ett trendbrott när det gäller antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av stress, hög arbetsbelastning och små möjligheter att påverka arbetets utförande. Antalet anmälda skador var den högsta på tio år.
Enligt regeringen behövs ökad tillsyn för att minska antalet dödsolyckor och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna. Av det skälet ökar Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag med 50 miljoner kronor nästa år, 75 miljoner 2026 och en permanent höjning med 100 miljoner 2027. Men satsningarna är långt ifrån den kriskommission som Johan Lindholm krävde när han fortfarande var Byggnads ordförande. Efter hissolyckan i december riktade han kraftig kritik mot att för lite händer för att städa upp i byggbranschen. Hade det varit läkare eller journalister som främst drabbats av dödsfall i arbetet hade en kriskommission tillsatts för länge sedan. Nu handlar det om byggnadsarbetare och andra och då tittar makthavarna åt ett annat håll, konstaterade han.
Byggfacken har under flera krävt insatser mot den utbredda arbetslivskriminaliteten i samhället i stort men inte minst i byggsektorn. En nödvändig åtgärd som facken återkommit till är behovet av att städa upp i de långa entreprenörskedjorna.
Det otäcka med det som pågår är att förhållandena på svensk arbetsmarknad verkar ha försämrats – åtminstone för vissa. Att främst byggnadsarbetare och andra arbetare drabbas av dödsolyckor är ingen slump. Det är deras arbetsuppgifter och arbetsplatser som är farligast, och därför krävs extra skyddsåtgärder – som åsidosätts. Men de som befinner sig i Sverige med osäkra avtal eller inga papper alls är allra mest utsatta. Gång efter annan visar det sig att de som dör har oklara anställningsvillkor. De utnyttjas av mer eller mindre kriminella eller oseriösa arbetsgivare. I värsta fall finns det dessutom ett mörkertal. Papperslösa som drabbas kanske inte ens noteras i statistiken.
Men att antalet kvinnor som drabbas av ohälsa på grund av förhållandena på arbetsplatserna ökar är också oroväckande. Att kvinnorna främst arbetar i offentlig sektor är ett underbetyg till offentliga arbetsgivare.
Så nog behövs det mer insatser och inte minst högre ställda krav på arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljöansvar.
Anna Danielsson Öberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
