debatt Ett vårdval inom psykiatrin kan skapa fler problem än det löser. Statistiskt kan det se bra ut, privata företag utreder snabbt och ”effektivt”. Men risken är att utredningarna går för snabbt och att viktiga inslag i arbetet går förlorade, skriver psykologen Tomas Sjökvist.
I december väntas Region Skånes utredning gällande ett eventuellt vårdval inom psykiatrin presenteras. I Sydsvenskan den 8/10 2019 argumenterar Anna Mannfalk (M) och Ann Sofie Thuresson (M) för införandet av ett sådant och menar att det skulle förbättra tillgängligheten och kapa väntetiderna, framförallt när det gäller neuropsykiatriska utredningar. Problembeskrivningen är vi överens om – men vårdval är inte lösningen.
En övergång till ett fritt vårdval kan mycket väl, som författarna skriver, innebära att fler får diagnos, mycket snabbare, det låter ju bra. Risken är bara att det blir en quick-fix där snabba utredningar premieras och grundligare utredningar får stå tillbaka. Neuropsykiatriska utredningar är komplexa – läkare och psykologer behöver arbeta tillsammans, skoljournaler hämtas in, tester genomföras och journaler studeras.
I mitt arbete möter jag personer som erhållit fel diagnos. Patienter som efter en mycket kort utredning fått diagnosen autism eller ADHD.
I ett sådant läge kan det vara lockande att låta andra aktörer erbjuda den vård som det offentliga kämpar med att klara av. Statistiskt kan det se bra ut – de privata vårdföretagen lyckas driva igenom utredningar snabbt och ”effektivt”. Risken blir dock stor att utredningarna går för snabbt, att viktiga inslag i utredningsarbetet går förlorade.
I mitt arbete möter jag personer som erhållit fel diagnos. Patienter som efter en mycket kort utredning fått diagnosen autism eller ADHD. Att genomföra en neuropsykiatrisk utredning ställer höga krav på utredaren som hela tiden måste beakta etiska frågeställningar, vara beredd att ompröva frågeställningen, våga stanna upp för att hämta in mer information eller avskriva en diagnos.
Mest lämpad att göra dessa svåra etiska frågeställningar är en vårdapparat som inte drivs av ekonomiska incitament, som inte behöver konkurrera om patienter eller göra reklam för snabba utredningar. Den allmänna befintliga psykiatrin behöver mer resurser och fler personal för att kunna genomföra etiska, grundliga utredningar med utrymme att planera behandlingsinsatser samt att följa upp dessa. Är det inte det vi ska satsa på istället för ett fritt vårdval?
Tomas Sjökvist
legitimerad psykolog och verksam på allmänpsykiatrisk mottagning, Region Skåne
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
