Lotterifrågan tar politiken ut på okänd mark.

Så har Tidöregeringens förslag om att begränsa partiernas lotterier kommit. Att det skulle bli någon form av inskränkning verkade givet, mot bakgrund av den högstämda retorik som präglat Tidöpartierna.

Partilotterier ska i fortsättningen beskattas som kommersiella lotterier. Det ska också framgå tydligt att det är ett parti som står bakom, och det ska inte vara tillåtet att sälja lotter på kredit.

Tidöpartierna talade redan tidigare om att förbjuda partilotterier

Sverigedemokraterna ville rakt av förbjuda partilotterier, och även de andra partierna i Tidögänget säger att de kan tänka sig det i framtiden.

Det är bara Socialdemokraterna som drar in några pengar att tala om på sina lotter. Så att påstå att den här förändringen handlar om något annat än att strama åt Socialdemokraternas ekonomi och göra det svårare för oppositionen att vinna val i framtiden är bara trams. Det inser alla.

När förslaget presenterades talade finansmarknadsminister Wykman och andra Tidöpolitiker om den skandal med ett call center i Barcelona som briserade i höstas. Ett obegripligt självmål av Socialdemokraternas lotteri. Ett illa kontrollerat call center som sålde till äldre och även dementa personer, där det också fanns gängkopplingar på call centret.

Men Tidöpartierna talade redan tidigare om att förbjuda lotterier.

Skandalen gav dem bara ytterligare ett skäl.

Det betyder att vi kliver ut på okänd mark i relationen mellan partierna. Tidigare har man varit måna om att inte lagstifta för att begränsa andra partiers möjligheter att bedriva politik. Sådana metoder brukar vi snarare förknippa med semidemokratier i andra delar av världen.

Partilotter har fram tills nu betraktas som andra föreningslotterier, haft samma regler och samma möjligheter. Det har inte varit någon skillnad på idrottsrörelsens lotterier och partiernas. För att ta några exempel.

Men de enda som lyckats på området är just Socialdemokraterna.

Genom att ändra lagstiftningen för just partierna visar Tidöregeringen att de inte räknar partierna till civilsamhället. De placeras i en egen kategori.

Men svenska partier har sin grund i folkliga rörelser. De har varit och är delvis fortfarande just detta.

Och de bör få förbli det.