För drygt en vecka sedan vann Donald Trump valet i USA, bland annat med löftet att fixa fred mellan Ryssland och Ukraina. Han skulle fixa det på 24 timmar sade han, och klockan tickar fortfarande.
En sådan fred skulle just nu med största sannolikhet bara innebära en sak: att Ryssland får behålla de ockuperade områdena i östra Ukraina.
Eller för att säga det med andra ord: Putins krigspolitik skulle lyckas. Han skulle kunna utropa sig till segrare. Moderlandet skulle tillåtas att expandera.
I går kom också nya signaler att USA kommer upphöra med alla stöd till Ukraina. Det var ett av republikanernas krav i valrörelsen inför presidentvalet.
Det är förstås en mycket naiv syn på vad sådana samtal skulle leda till
Det tog bara några dagar efter Trumps seger, sedan började samma typ av krav höras från europeiska politiker. I Sverige var det Sverigedemokraten Björn Söder, som även innehar den säkerhetspolitiskt viktiga posten som ordförande för den svenska delegationen i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE.
Han säger att dialog med Ryssland är det enda rätta, och att Ukraina ska vara med för att försäkra att Ukraina inte behöver ge upp något av sitt territorium.
Det är förstås en mycket naiv syn på vad sådana samtal skulle leda till. Om Björn Söder på allvar tror att president Putin skulle sätta sig vid förhandlingsbordet bara för att sedan ge upp exakt de landområden han startade kriget för att vinna, och som Ryssland de facto kontrollerar i dag, måste man ifrågasätta Söders lämplighet som ledare för Sverige i OSSE. Det bör man för övrigt göra av en rad andra skäl också.
Mer problematiskt är att även Tysklands avgående förbundskansler Olaf Scholz öppnat för att det är dags att förhandla fram en kompromiss mellan Ryssland och Ukraina. I en intervju med tyska ARD fick han frågan om när sådana förhandlingar skulle kunna starta svarade han ”snart”. Han nämnde också att tyska pensioner och tysk välfärd får betala priset för hjälpen till Ukraina, och lät i den meningen ungefär som Trump på andra sidan Atlanten.
När Trump valdes var det många analytiker som menade att EU måste öka sina insatser för Ukraina. Det är EU-länderna som gränsar till Ryssland och de som skulle löpa störst risk om Rysslands krigspolitik lyckades.
Om Scholz linje skulle bli konkret tysk politik verkar det osannolikt att EU-länderna skulle klara av ett sådant ökat stöd.
Så varför gör han det? Troligen för att han är hårt pressad inför det nyval som ska hållas 23 februari nästa år. Ytterkantspartierna, med AfD till höger och Sahra Wagenknechts BSW till vänster, vill driva en mer Rysslandsvänlig politik och kan gå fram rejält i valet.
Det är dystert för Ukraina.
Självklart måste det någon gång till förhandlingar, och en dialog bör ta sin början när det finns förutsättningar för att nå en rättvis fred. Det krig som pågått i snart tre år är förödande, brutalt och orimligt för alla parter.
Men tidpunkten för förhandlingar kan i nuläget inte tvingas på Ukraina. De har inte startat kriget. De är offer, och som offer måste de avgöra när tiden är inne.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
