Det nya hotet mot välmåendet: Lyckan

LEDARE Lycka – och kampen för att hitta den – är en vår tids största drivkrafter. Problemet är bara att försök till maximering av upplevd njutning och lycka inte verkar leda till att vi faktiskt mår bättre. Tvärtom.

»Känn lycka varje dag – gilla läget varje dag!« uppmanar doktorn, »så uppnår du lycka«, avslöjar psykologerna, och Expressen förser läsarna med tolv tips på hemligheter som ger dig ett lyckligare liv. Under de senaste två decennierna har just lyckan stått i fokus inom populärpsykologin och forskningen.

Välmående är det högsta målet för all verksamhet, åtminstone i teorin. Problemet är bara att alla dessa försök till maximering av upplevd njutning och lycka inte verkar leda till att vi faktiskt mår bättre. Psykisk ohälsa är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning, även bland unga.

I Sverige håller vi på att nå ett slags topp även när det gäller stressrelaterad sjukskrivning: bara sedan 2010 har antalet sjukskrivna sexdubblats. Diskussion om dessa fenomen börjar närma sig den vi hade i slutet av 1990-talet, då termen »utbrändhet« för första gången började användas i svensk press och då läkarvetenskapen stod handfallen inför den epidemi som tycktes rasa runt om på arbetsplatserna. Men inte ens de som slipper stigmatiserande sjukskrivningar verkar känna sig lyckliga på jobbet.

Allt mer diffust definierade arbetsuppgifter kombinerade med mindre frihet leder till större olycka

I rapporten »Lyckan på svensk arbetsmarknad« skriver Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek, att välbefinnandet i arbetslivet har minskat sedan slutet av 1970-talet. Detta är trots att reallönerna stigit och arbetstiden minskat rejält under samma period. Anledningen till att svenskarna mår dåligt på jobbet, är enligt Lind stress och ökande obalans mellan arbete och fritid. Även Vetenskapsradion rapporterar att om ökad stress och press i arbetslivet.

Det verkar som om moderna slimmade arbetsplatser, ökad effektivisering och allt mer diffust definierade arbetsuppgifter kombinerade med mindre frihet leder till större olycka.

Enligt YouGov, som nyligen publicerat sin årliga Food & Health-rapport, upplever två av fem svenskar negativ stress minst en gång om dagen, vilket ger Sverige en nordisk förstaplats i stress. Inget att hurra för och inte så mycket lycka alltså, för invånarna i det land som vill vara och ibland också är världens mest innovationsvänliga och flexibla.

Kanske är det just denna flexibilitet som gör oss sjuka och miserabla – i ett litet, exportberoende land som Sverige måste arbetstagarna hela tiden anpassa sig efter konjunkturcykler, förändringar på världsmarknader och alla möjliga trender.

Frågan är vad arbetsgivarna kan göra för att motverka stressen, som ju inte bara får konsekvenser för individen välmående, utan i längden även för produktiviteten, samhällsekonomin och företagens långsiktiga överlevnad. Att något måste göras, och det snabbt, är i alla fall en sak som är säker.