söndagskrönikan Ersättningsvillkoren för arbetslösa är mycket sämre i Sverige än på många andra håll i Europa. Regeringar – oavsett färg – har genomfört en rad försämringar eller avstått från att höja ersättningen i takt med att lönerna stigit. Och nu är det dags för nya försämringar, skriver Anna Danielsson Öberg.
Det var länge sedan merparten av de arbetslösa kunde räkna med att få 80 procent av tidigare inkomst vid arbetslöshet. Ersättningen har sjunkit sedan början av 1990-talet. Under några år, fram till 2002, skedde visserligen några smärre höjningar. Men därefter hände ingenting förrän 2015. Då höjdes ersättningen av den förra rödgröna regeringen, men ytterst försiktigt. Utvecklingen och det faktum att ingen höjning skett sedan 2015 innebär i dag att bara 33 procent av de arbetslösa får maximal ersättning (80 procent), enligt Sveriges a-kassor, arbetslöshetskassornas gemensamma organisation.
Förutom att både borgerliga och socialdemokratiska regeringar avstått från att höja ersättningen har regelverket i a-kassan också skärpts på en rad olika sätt genom åren. Av och till har mer krav ställts på hur länge man ska ha arbetat för att få rätt till ersättning. Den mest omfattande förändringen genomförde den borgerliga regeringen 2007, vilket ledde till att a-kassorna och facken förlorade hundratusentals medlemmar. En del återställare har genomförts sedan dess, men fortfarande brottas en lång rad del fackförbund med minskat antal medlemmar.
De uteblivna höjningarna av ersättningarna och andra försämringar har lett till att Sverige numera hamnat långt ner på listan när villkor för arbetslösa jämförs och rankas. Enligt en sammanställning från TCO har länder som Tyskland, Frankrike, Finland, Danmark och Norge betydligt mer generösa arbetslöshetsersättningar.
Och nu är det alltså dags igen enligt partierna bakom januariavtalet. Ersättningen ska trappas ner och fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Och det ska ske enligt vad som kallas en flexicuritymodell.
Hänvisningen till flexicurity i januariavtalet borde alltså innebära att den svenska arbetslöshetsersättningen ska höjas. Men så tycks inte vara fallet. Tvärtom.
Som framgick av en artikel i Dagens Arena i förra veckan kommer flexicurity från Danmark. En av grundpelarna i modellen är att arbetslöshetsersättningen är hög – även om försämringar har skett också i Danmark under senare år.
Forskaren Patrik Vulkan som doktorerat på modellen konstaterar att ersättningsnivån för arbetslösa var 62 procent förra året i Danmark. Motsvarande siffra var 50 procent i Sverige. En annan skillnad mellan Sverige och Danmark är ersättningstiden är betydligt längre i Danmark.
Hänvisningen till flexicurity i januariavtalet borde alltså innebära att den svenska arbetslöshetsersättningen ska höjas. Men så tycks inte vara fallet. Tvärtom. Centerpartiets ansvarige för de här frågorna, Martin Ådahl, har tonat ner den delen i januariöverenskommelsen. Istället understryker han behovet av att ersättningen sänks från nuvarande nivå och trappas ner successivt.
Sedan januariavtalet presenterades har mycket fokus legat på hur det påverkar Arbetsförmedlingen och LAS, lagen om anställningsskydd. Att partierna är överens om att förändra a-kassan har fått märkligt lite uppmärksamhet, trots att frågan brukar vara en av fackets hjärtefrågor.
Undantaget är TCO som under lång tid krävt att arbetslöshetsersättningen förbättras. I slutet av augusti kom en ny rapport från TCO med krav på höjningar. Den högsta dagpenningen bör öka från 910 kronor om dagen till 1 090 kronor, enligt tjänstemännen.
Sedan rapporten presenterades har regeringen fått en ny arbetsmarknadsminister – TCO:s tidigare ordförande Eva Nordmark. Nu är det alltså hon som ska genomföra förändringarna av a-kassan enligt januariavtalet.
När den borgerliga regeringen genomförde de stora förändringarna av a-kassan 2007 var det många som togs på sängen eftersom det gick snabbt. Den här gången kommer det att ta längre tid. En utredning presenteras nästa år och reformen ska enligt avtalet vara genomförd 2022. Det finns alltså gott om tid att diskutera förändringarna. Hur Eva Nordmark hanterar den här delen av sitt nya uppdrag återstår att se.
Anna Danielsson Öberg är författare och frilansjournalist med lång erfarenhet av arbetsmarknadsbevakning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
