Regeringens digitala strategi ska lösa allt från polisbrist till vårdkris. Men datorer ersätter inte kunnig personal som är på plats.
Digitalisering ligger högt på regeringens politiska agenda nu. Statsminister Stefan Löfven lovade i sitt jultal att »höja Sveriges digitala ambitioner.«
En ny »bredbandsstrategi«.som ska ge snabbt nät i hela landet presenterades i går. Och förra veckan kom ett förslag att inrätta en ny myndighet för att »främja digitalisering«. Uppkopplade medborgare och myndigheter sägs göra Sverige mer effektivt, mer jämlikt och dessutom göra vården bättre.
Nyckelord är »stordriftsfördelar och effektivisering.« Näringsminister Mikael Damberg (S) vill digitalisera svensk industri, civilminister Ardalan Shekarabi (S) vill snabbt »driva igenom ett digitaliseringspaket för alla Sveriges myndigheter«.
Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) har en plan där digitaliseringen ska ge »en jämlik hälsa och välfärd.« Digitaliseringsministern, Peter Eriksson (MP) ser ett verktyg för både klimat och integration. Och Jan Gulliksen, ordförande i digitaliseringskommissionen, tror på »högre kvalitet och högre vinster.«
För att ta några exempel.
Påhejare är Sveriges Kommuner och Landsting, som i sin tur får eldunderstöd från en rad aktörer som ser möjlighet att tjäna på utvecklingen. Stora pengar står på spel.
Digitalisering sägs kunna lösa det mesta, i synnerhet kostnaderna i vår gemensamma sektor.
Men datorer ersätter inte vårdpersonal på plats.
Tilltron till svensk äldrevård och sjukvård har minskat kraftigt och digitalisering kan inte ersätta behovet av verkliga vårdplatser och yrkeskunniga anställda.
Digitalisering gör inte heller vården mer jämlik.
Mer än en miljon människor i Sverige står utanför den nya världen med inloggningar och uppkopplingar. Det är främst lågutbildade, äldre, utrikesfödda, funktionshindrade. Sköra, vårdbehövande människor kan inte alltid logga in och själv fixa allt som behövs.
Det behövs mer än en nätdoktor som skriver ut recept på löpande band. Exempelvis en hand på kinden, en vänlig röst i luren.
Visst finns fördelar med ny teknik för administration. Men det är ett misstag att tro att digitalisering kan förvandla vården till en bank där kunden själv ska göra jobbet.
Big data är också bigga affärsintressen. Och tillsammans med cyberkriminalitet gör det även myndigheter mycket utsatta. Jättelika register med känsliga uppgifter kan vara praktiska, men i fel händer också förödande.
MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap larmar om att IT-säkerheten i kommunerna är för dålig. De offentliga myndigheternas IT-säkerhet är avgörande för tilltron. Därför är det bra att regeringen förra veckan tog initiativ till att säkerhetsarbetet ska stärkas.
Nästa år presenteras en nationell strategi för informations- och cybersäkerhet – och det är hög tid!
Att statliga myndigheter som Skatteverket, Bolagsverket och Transportsstyrelsen fortfarande tjänar på att sälja personuppgifter, till företag är märkligt och bör ses över.
En okritisk och lite historielös inställning präglar många makthavares inställning till projektet digitalisering av det offentliga Sverige. Trots ett antal ringande klockor och gult blinkande lampor.
Vid stora och omvälvande förändringar måste man skynda långsamt. Drömmen om modernitet kan göra mer skada än nytta.
För 100 år sedan gjorde vi allt för att så många som möjligt skulle skaffa sig en bil. Nu gör vi allt för att bromsa den utvecklingen. Vår kortsiktighet har gett oss en rad smällar, som inte minst en digitaliseringsminister bör begrunda.
Vem vet, om några år kanske digitalisering är lika omodernt som dieselavgaserna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
