fredagskrönikan De som inte använder internet är nu officiellt bortglömda av myndigheterna. Fyra procent av befolkningen står därmed kvar på perrongen, skriver Jonas Nordling.
Våra myndigheter har blivit mindre tillgängliga i icke-digitala kanaler under de senaste tio åren. Det konstaterar Riksrevisonen i en färsk granskning. Väntetiderna i telefon ökade, samtidigt som öppettider i telefonkundtjänst såväl som på kontoren minskade, rapporterar Riksrevisionen som är kritisk till takten på digitaliseringen. Var tredje granskad myndighet har orimligt långa väntetider i telefon, menar projektledaren för granskningen.
De flesta myndigheter bryr sig inte ens om att kolla upp hur de som saknar internet ser på servicen. Riksrevisionen konstaterar att mätningar av kundnöjdhet i många fall bara sker digitalt. Riksrevisionen uppmanar därför regeringen att ”ställa tydligare krav på god service även till icke-digitala användare”, och kritiserar ett antal namngivna myndigheter för bristande service gentemot de som inte använder internet.
I ärlighetens namn blev nog ingen förvånad över resultatet av denna granskning. Det var länge sedan det digitala myndighetståget lämnade perrongen och lämnade de så kallade icke-användarna bakom sig. Att Riksrevisionen nu kritiserar myndigheterna får ses som en bekräftelse på att dessa formellt valt att tjuvstarta. Trots att det inte helt och fullt gynnat samhället. Det har inte minst tydliggjorts de senaste veckorna då prioriterade vaccingrupper ofta varit identiska med de som står kvar på den analoga perrongen, och inte bokar via app-lösningar.
Vi som befinner oss på tåget måste reagera, säga att det inte är ok.
Det är inte svårt att förstå varför utvecklare och samordnare glömmer bort de icke-digitala medborgarna. Enligt Internetstiftelsen använder numera 96 procent av svenskar över 12 år internet. Men det betyder trots allt samtidigt att fyra procent av befolkningen fortfarande inte gör det. Vilket jämförelsevis är fler än Liberalernas väljare tycks vara i skrivande stund, till exempel.
Att icke-användarna i första hand är äldre är naturligtvis ingen överraskning, varningar för digitalt utanförskap när det gäller denna grupp brukar tvärtom luftas med jämna mellanrum. 26 procent av svenskar över 75 år använder fortfarande inte internet. Och icke-användarna har dessutom ofta arbetarbakgrund, samt låga pensioner. Men det är ju ingen ursäkt för myndigheter att lämna dem i sticket, snarare tvärtom. Så Riksrevisionens kritik är förstås rimlig och välbehövlig.
Detta digitala utanförskap är inte heller något specifikt svenskt problem. Det finns ett tydligt mönster över vilka som blev kvar på de västerländska perrongerna när digitaltågen stack iväg. Sju procent av amerikanerna använder exempelvis fortfarande inte internet, enligt en färsk studie. Även där är äldre och fattiga överrepresenterade, men också svarta medborgare sticker ut i statistiken (eftersom amerikaner inte ryggar för den typen av uppdelning).
Dessa rader skrivs för övrigt på en plattform som icke-användarna inte kan ta del av, vilket kan ses som ödets ironi. Men det är å andra sidan vi som befinner oss på tåget som måste reagera, säga att det inte är ok. Att ett antal generaldirektörer nu bör dra i sina handbromsar och backa till perrongen igen. Om tanken med vårt samhälle fortfarande är att alla ska med.
Jonas Nordling är chefredaktör och utgivare för Dagens Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
