Komplexa problemställningar, innovativt tänkande och ny kunskap skapas bäst i flerkompetenta miljöer. Dessa insikter speglas inte i Löfvens elittrupp, skriver Karin Lindell och Fanny Forsberg Lundell.
Sveriges konkurrenskraft är beroende av att vi ligger i framkant inom innovationsområdet. Därför är det glädjande att statsminister Stefan Löfven, sent omsider, tillsatt ett innovationsråd. En samling ytterst kompetenta personer. Men någonting skaver.
Socialdemokraterna utvecklades samtidigt med den sociala ingenjörskonst som var fundamentet i välfärdsstatens uppbyggnad under 1900-talet. Nu är det dags att sikta framåt för ett samhälle som präglas av en ökande tjänstesektor. Tillväxten stiger genom en automatisering som inte skapar nya arbetstillfällen utan drivs av en ständig effektivisering med stora vinstmål.
I denna situation är det klokt att rusta för framtiden – ett innovationsråd med nytt tänkande och gränsöverskridande idéer kan utarbeta politik för komplexa problem. Men tyvärr missar statsministern den möjligheten genom att tillsätta personer med samma typ av kompetens. I rådet ser vi ekonomer som Karl-Henrik Sundström, Hans Vestberg och Mengmeng Du, samt entreprenörsprofiler som Carola Öberg och Jane Walerud.
Representanter för den humanistiska praktiken lyser med sin frånvaro. En politik från 2000-talet kan inte baseras på en modell från 1900-talet.
DIK och Humtank menar att komplexa problemställningar, innovativt tänkande och ny kunskap skapas bäst i flerkompetenta miljöer. Humanistisk forskning handlar främst om utveckling av nya idéer och att tänka det tidigare aldrig tänkta. Forskning om kreativitet och entreprenörskap har tagit fasta på detta, till exempel innehåller grundutbildningen på Handelshögskolan nu mer humaniora och estetiska inslag än tidigare av just denna anledning. Men dessa insikter speglas inte i Löfvens elittrupp.
Sociala och humanistiska innovationer ses sällan som något som kan kapitaliseras och exporteras. Det beror inte på att det inte är möjligt, utan hör samman med idén om vad som är en innovation – något medicinskt eller tekniskt. I det mellanmänskliga ses framsteg på sin höjd som utveckling.
Innovationsutvecklingen i Sverige kräver en satsning på både tekniska och sociala innovationer, men också på korsningen dem emellan. De mest nydanande tankarna föds nämligen i mötet mellan olika ämnesområden och kompetenser. Ett snabbt växande forskningsfält är digital humaniora, där tekniken och humanioran möts för att skapa något helt nytt. Ett spännande aktuellt exempel är den forskning som bedrivs om fildelningsbeteende på Spotify, där humanister i Umeå startat ett eget skivbolag för att kunna kartlägga och följa fildelningsbeteende, både utifrån medievetenskapliga och etnologiska synvinklar.
Det står klart att medieindustrin, i detta fall, berikas av dessa nya infallsvinklar! Den beska sanningen är den att statsministerns innovationsråd inte är särskilt innovativt. För att kunna nå framgångar behöver även regeringen använda sig av humanistiska kompetenser som fantasi, att se frågor ur flera perspektiv och hur teknik samspelarmed människan.
Löfvens innovationsråd saknar innovation, och det riskerar att straffa Sverige långsiktigt.
Karin Linder, ordförande DIK – akademikerfacket för kultur och kommunikation
Fanny Forsberg Lundell, verksamhetsledare tankesmedjan Humtank, docent i franska, Stockholms universitet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
