Debatt Under lördagen firas Arkivens dag och fackförbundet DIK tycker att det är hög tid att det satsas på landets arkiv. Förbundsordförande Anna Troberg pekar ut fem områden som DIK vill att regeringen satsar på.
Den 11 november firas Arkivens dag runt om i landet. Det är ett utmärkt tillfälle att påminna regeringen om att det är hög tid att plocka fram arkivutredningen ”Härifrån till evigheten” ur bokhyllan. Utredningen hade i uppgift att utreda och föreslå insatser för att säkerställa samhällets tillgång till allmänna handlingar både nu och i framtiden. Den har redan fyra år på nacken och det är hög tid att börja göra verkstad i arkivfrågan.
Utredningen lämnade många bra förslag att ta vidare, även om facket DIK som organiserar landets arkivarier redan då konstaterade att man hade kunnat gå längre och – framför allt – att det krävs mer resurser för att förverkliga förslagen. Det enda som hänt är att Riksarkivet förvaltningsanslag stärkts med 20 miljoner årligen. Det är bra, men det räcker inte.
DIK kräver särskilt att regeringen satsar på dessa fem områden:
Uppdaterad reglering. Arkivlagstiftningen måste moderniseras och uppdragen för de olika aktörerna inom arkivområdet förtydligas. Det krävs också bättre samordning av arkivfrågor mellan stat, kommun och region. Riksarkivets roll behöver tydliggöras så att samordning och stöd till arkiv runt om i landet stärks.
I en tid när demokratin varje dag utmanas av desinformation och propaganda måste vi bevara och försvara ursprungskällorna
Ökade resurser. Arkivsektorn är sedan länge underfinansierad. Det är en ohållbar situation. Behovet av att öka takten vad gäller digitisering och digitalisering är stort och här släpar främst hanteringen av vårt gemensamma kulturarv efter. Det är allvarligt eftersom historiskt material kan gå förlorat, till exempel om minoriteters historia och villkor. Det krävs också resurser och riktlinjer för AI-utveckling. Dessutom dras arkivinstitutioner, precis som många kulturinstitutioner, med mycket höga lokalkostnader.
Kompetensutveckling. Det behövs många olika kompetenskrav inom arkivsektorn. Till exempel behövs mer kompetens inom pedagogik, juridik och teknik. Det är viktigt att utbildningarna reflekterar behoven och att det finns bra möjligheter för kompetensutveckling under yrkeslivet. Utredningen föreslår till exempel att Riksarkivet får i uppdrag att tillsammans med universitet och högskolor ta fram en nationell fortbildningsplan.
Beredskap. Det säkerhetspolitiska läget har försämrats kraftigt. Arkiven måste få stöd kring vad som ska klassas som samhällsviktigt, hur man ska förbereda sig för olika typer av kriser och hot, samt för att forma och förtydliga arkivens roll i totalförsvaret. Här är både skydd och vid behov undanförande av kulturarvshandlingar, samt arkivens roll i propagandaresistens av yttersta vikt. Klimatförändringar är en annan faktor som kräver beredskap och strategier för att säkra och långsiktigt bevara arkivmaterial.
Armlängds avstånd. Arkivverksamheternas regelverk saknar i dag bestämmelser om arkivinstitutionernas rätt att själva bestämma över verksamheternas innehåll. Principen om en armlängds avstånd måste säkerställas även inom arkivsektorn. Utan den ökar risken för att vissa typer av information successivt nedprioriteras baserat på ideologiskt drivna beslut. Arkiven är vårt kollektiva minne och det kan inte vänta till i morgon. Tar vi inte hand om det ordentligt i dag, kommer minnesluckorna över tid att bli större och större. I en tid när demokratin varje dag utmanas av desinformation och propaganda måste vi bevara och försvara ursprungskällorna. Sverige har inte råd att inte satsa på arkivsektorn.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
