antiziganism I långa stycken är situationen för romer alltjämt präglad av utanförskap och förnedrande behandling. Det behövs genomgripande reformer även i Sverige. Här är våra fem förslag, skriver Thomas Hammarberg, Soraya Post och Hans Caldaras.
Den 8 april firas Romernas nationaldag. Möten kommer att hållas på en rad platser i landet. Romska aktivister får tillfälle att säga några sanningens ord. Budskapet är uppenbart: något måste göras för att hindra den diskriminering och det utanförskap som alltjämt drabbar romer över hela Europa.
De försök som gjorts under senare år inom EU och i en del medlemsländer har tyvärr inte satt stopp för antiziganismen och den utspridda diskrimineringen av romer. Mer seriösa insatser krävs för att på allvar säkerställa romernas mänskliga rättigheter. Detta gäller också Sverige.
Här tillsattes en kommission 2014 som fick benämningen ”Kraftsamling mot antiziganism”. Strax innan hade en vitbok med titeln ”Den mörka och okända historien” offentliggjorts. Kommissionen visade i sin slutrapport 2016 att romer fortfarande utsattes för diskriminering i Sverige.
En del av kommissionens förslag har därefter lett till vissa positiva åtgärder. Men i långa stycken är situationen för romer alltjämt präglad av utanförskap och förnedrande behandling. Det krävs politiska åtgärder för att göra full verklighet av ”kraftsamlingen”.
Romerna har formellt status som en av våra fem nationella minoriteter. Detta har folkrättsligt stöd genom de bindande konventioner i Europarådet som kräver respekt för dessa minoriteters språk, kultur och mänskliga rättigheter. Den verklighet som romer konkret upplever stämmer dock illa med de rättigheter som formuleras i dessa konventioner.
Polisens skandalösa massregistrering av romer som avslöjades av Dagens Nyheter 2013 togs upp av kommissionen men ledde aldrig till en rättslig prövning. De utsatta fick nöja sig med möjligheten till en viss ekonomisk kompensation. Förtroendet för polismakten minimerades ytterligare i romska kretsar.
Utanförskapet bland romer i Sverige är fortfarande markant och gäller inte bara relationen till polisen utan också till en rad andra myndigheter och institutioner. De antiziganistiska tendenserna i samhället har underminerat romernas förtroende.
Den helt lagliga närvaron av ett antal romer från Rumänien och Bulgarien har attackerats av vissa politiska företrädare. Dessutom har en del av dessa romer utsatts för fysisk misshandel. De drabbade har sällan vågat polisanmäla de händelserna. Ett av skälen kan vara att det finns rapporter om brutala ingripanden av enskilda poliser mot romer i denna grupp. Detta måste tas på allvar.
Dessa besökare har kommit hit därför att de och familjerna där hemma haft svårt att försörja sig på grund av det påtvingade utanförskapet i hemlandet. EU gör nu vissa försök att stimulera reformer mot dessa orättvisor, men det går trögt. Det är viktigt att svenska företrädare tar aktiv del i detta reformarbete. Samtidigt bör den bilaterala dialogen med Bulgarien och Rumänien utvecklas med inriktning på minoriteters rättigheter. Vidare bör det göras klart här att besökande romer från dessa och andra EU länder har samma rätt att vistas i Sverige som alla andra EU-medborgare har.
Det behövs genomgripande reformer även i Sverige. Här våra förslag:
ETT. Kommissionens konkreta förslag bör analyseras djupare. Det gäller inte minst kravet på en nationell institution för romska frågor. Precis vad som gäller en annan nationell minoritet; samerna, borde det ges utrymme och stöd för ett sekretariat för romska angelägenheter och med romsk personal. Ett av målen skulle förstås vara att konkret motverka antiziganismen i alla dess former.
TVÅ. En sådan institution skulle komplettera men inte ta över det ansvar som ligger – eller borde ligga – på de allmännas myndigheter och institutioner. Det är ett olyckligt förhållande i dag att romer inte sällan känner sig ovälkomna inför sådana institutioner. Den atmosfären av utanförskap måste brytas. Vissa myndigheter är särskild berörda, exempelvis polismyndigheten, diskrimineringsombudsmannen, Skolverket och Migrationsverket, men också andra institutioner. De borde uppmanas att redovisa sina åtgärder för att öppna dörren för den romska befolkningen på allvar.
TRE. Romernas status som nationell minoritet ställer också andra krav på det officiella Sverige. Det gäller inte minst respekten och stödet för den romska kulturen och dess historia. Den svenska skolan har alltjämt luckor på den punkten. En ingående analys bör genomföras om de krav som faktiskt ställs i Europarådets konventioner för minoriteters rättigheter och som förstås ska respekteras.
Vitboken om hur romer hade behandlats täckte förhållanden under förra seklet. Nu bör en liknande genomgång göras för tiden därefter.
FYRA. Vitboken om hur romer hade behandlats täckte förhållanden under förra seklet. Nu bör en liknande genomgång göras för tiden därefter. En sådan granskning skulle värdera resultatet av de besluts som fattats av myndigheter på olika nivåer. Utvärderingen skulle, liksom vitboken, också innefatta ingående intervjuer med romska företrädare med olika bakgrund, erfarenheter och nuvarande situation. De som får uppdraget att genomföra denna granskning måste vara oberoende i förhållande till berörda myndigheter.
FEM. När vitboken presenterades anordnades en konferens för att markera att dess budskap togs på allvar. Det var uppskattat bland romer. Men fortfarande saknas en officiell ursäkt från svenska staten till det romska folket för de vidriga övergrepp som belystes i vitboken. Att diskrimineringen i flera avseenden fortsatt fram till våra dagar gör en sådan ursäkt mer angelägen och befogad.
Thomas Hammarberg, Europarådets Kommissionär för Mänskliga Rättigheter 2006–2012, ordförande i regeringens kommission mot antiziganism 2014–2016.
Soraya Post, Ledamot av EU-parlamentet 2014–2019, ledamot av regeringens kommission mot antiziganism.
Hans Caldaras, Musiker och föredragshållare om romsk historia och verklighet, ledamot av kommissionens rådgivande kommitté.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
