När omställning diskuteras står lösningar som fungerar bäst för TCO- och Saco-grupperna i centrum. Men omställningen måste fungera för och omfatta hela arbetskraften. Annars kommer ojämlikheten att öka. Det visar en ny analys från LO.
Den svenska arbetsmarknaden är inte som förr. De senaste 20 åren har efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökat när rutinartade arbetsuppgifter ersatts med ny teknik. Fler äldre i befolkningen har även lett till större efterfrågan på arbetskraft inom vård och omsorg och välbetalda konsumenter i storstäderna gör att efterfrågan på personliga tjänster och privat service ökat. Parallellt med det har politiken monterat ned trygghetssystemen och vältrat över ansvaret för att vara ”anställningsbar” på individen.
Förutsättningarna för arbetskraften att ställa om till morgondagens arbetsmarknad är vitt skilda. LO skiljer ut tre arbetsmarknadspositioner som typiskt sett har olika betydelse vid behov av stöd för omställning.
- Stabila positioner – fasta anställningar på heltid – som ger bäst omställningsstöd.
- Instabila positioner– fasta anställningar på deltid, tidsbegränsade anställningar på heltid och deltid och bemanningsanställningar – där den gemensamma nämnaren är sämre tillgång till omställningsstöd.
- Svaga positioner – arbetslöshet – där omställningsstödet är otillräckligt.
De stabila positionerna finns framför allt i TCO- och Saco-grupperna, medan de instabila främst finns i LO-gruppen, i synnerhet bland LO-kvinnorna. Bland dem med svaga positioner har de kortutbildade störst svårigheter på arbetsmarknaden.
En slutsats som LO drar, men som är helt frånvarande i politiken, är att de stabila arbetsmarknadspositionerna behöver öka. Den smidiga anpassning som ligger i lärande på arbetet och i anställningen är centralt för omställningsförmågan. En annan slutsats är att det livslånga lärandet måste fungera för och omfatta hela arbetskraften. Några av de reformer som LO anser behövs är:
- Att fasta anställningar på heltid blir norm på hela arbetsmarknaden, att allmän visstidsanställning avskaffas och att visstidsanställningar uppgår till högst tio procent i LO-yrken.
- Att in- och uthyrning av arbetskraft inte används för arbetskraftsbehov av permanent karaktär.
- Att arbetsmarknadens parter och staten tillsammans hittar modeller som tillgodoser omställningsbehoven för dem med instabila positioner. Rörlighet till stabila positioner, lärande i arbetet och goda möjligheter till påbyggnads- och omskolningsutbildningar är centralt.
- En ny generös vuxenstudiefinansiering som passar dem med svaga positioner såväl som dem med instabila och stabila.
- God beredskap för att möta de arbetslöshetsrisker som förutspås i den digitala strukturomvandlingens spår.
- Bättre valideringsmöjligheter, studie- och yrkesvägledning samt studiemotiverande insatser.
- Höjda inkomsttak och ersättningsnivåer i arbetslöshets- och sjukförsäkringen samt villkor som gör att betydligt fler omfattas av trygghetssystemen.
Vi behöver en sammanhållen omställningspolitik för hela den svenska arbetsmarknaden. Bara så kommer vi kunna mota ojämlikheten och rusta arbetskraften för morgondagen.
Ulrika Vedin, LO-utredare
Linda Larsson, LO-utredare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
