Tvärtemot vad många säger, bidrar inte animalieproduktionen till en ökad biologisk mångfald – den är snarare boven i dramat, skriver Stina Nordback och Ronja Pyyaho, debattörer inom miljö och djurrätt.
Att äta kött, fisk och mejerier ger biologisk mångfald, hörs ofta sägas av animaliekonsumtionens förespråkare. Enligt LRF konsumerade vi 87,5 kilo kött, nästan 83 liter mjölk och 21 kilo ost per person år 2014. Detta borde ju gynna mångfalden om ovanstående talare har rätt. Argumentet faller dock på den massiva miljöförstöring animalieproduktionen ger upphov till.
Ett av problemen är att idisslande djur ger utsläpp av metan, en klimatbov 21 gånger mer potent än koldioxid, och att det krävs många kilo foder för att producera ett kilo kött. Enligt FN står animalieproduktionen för större utsläpp av växthusgaser än hela transportsektorn, ändå är vi enspårigt fokuserade på att behålla det svenska köttet och mjölken.
Animalieproduktionen skövlar också regnskog, vilken har förmåga att binda stora mängder koldioxid. Regnskogen är det artrikaste plats på jorden, mer än hälften av alla jordens växt- och djurarter finns där. De senaste 100 åren har markarealen regnskog halverats, varav kött- och mejeriindustrin står ensamt ansvarig för 91 procent av all regnskogsskövling i Amazonas. Många sojaodlingar står på mark där regnskog skövlats. Enligt Världsnaturfonden används 90 procent av alla världens soja för foder till djur i animalieproduktionen.
Bara de senaste 40 åren har livet i haven halverats. Vi använder inte längre metspö för att fiska, vi har stora industriella undervattensdammsugare som leder till överfiske.
En stor del av avfallet inom kött- och mejeriindustrin sköljs ut i haven och försurar det. Havet står för 50 procent av syret vi andas och reglerar klimatet, förstör vi havet finns det ingen återvändo. Alla floddelfiner räknas som starkt hotade enligt Internationella Naturvårdsunionens röda lista varav gifter från jordbruk och ohållbart fiske är den största boven.
Animalieproduktion bidrar starkt till växthuseffekten. Den är ett hot mot många arter, däribland isbjörnarna då havsisarna smälter. Vattnet blir varmare, och vissa valar får allt svårare att hitta föda då varmare vattnen innehåller en nästan halverad mängd växtplankton, samma plankton som producerar vårt syre.
Korallreven, havens regnskogar, håller en fjärdedel av den marina biologiska mångfalden. 50 procent av världens korallrev är borta, som följd av människans girighet att få vräka i sig kött och mejerier och därmed otroliga utsläpp av metangaser och avfaller som åker salt ut i haven. Havet reglerar temperaturen i världen, ett ökat utsläpp av växthusgaser ger ytterligare klimatkatastrofer som följd.
Lösningen finns mitt framför näsan på oss, den ligger där bredvid såsen och potatisen. Vi kan välja att sluta konsumera animalier och därmed ge klimatet och den biologiska mångfalden en chans att återhämta sig.
Vill du bidra till biologisk mångfald?
Avstå från alla animaliska produkter
Stina Nordback, fastighetsinvesterare och debattör inom miljö och djurrätt
Ronja Pyyaho, debattör inom miljö och djurrätt
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
