Döm inte ut TTIP i förväg

Om vi kan få till ett TTIP-avtal som bygger på samma principer som Ceta är det ett framsteg vi bör ställa oss bakom, skriver Göran Färm (S), före detta Europaparlamentariker.

Näst migration verkar handel vara den mest kontroversiella frågan i Europa i dag. Inte bara handels- och investeringsavtalet med USA, TTIP, väcker heta känslor. Nu börjar det i elfte timman skaka även kring det färdigförhandlade avtalet med Kanada, Ceta.

I Nederländerna har man haft folkomröstning om ratificeringen av EU:s avtal om handelslättnader med Ukraina, det avtal som innebar början till slutet för den Putinvänliga regimen i Ukraina 2014. Majoriteten av de fåtaliga röstande sade nej till avtalet.

Kritiken har lite olika karaktär. Det holländska nej-et till Ukrainaavtalet verkar vara ännu ett utslag av protektionism med inslag av främlingsfientlighet.

Vad gäller TTIP och Ceta finns även en röd-grön skepsis av annan karaktär. Man oroas för att avtalet skulle kunna innebära sämre villkor för löntagarna, för miljökrav och därtill ett alltför generöst skydd för investerares rättigheter. Investerarskyddet skulle kunna hota demokratiskt fattade beslut som skadar utländska investeringar.

Samtidigt är det svårt att förstå att de argumenten skulle kunna gälla avtalet med Kanada. Ceta innebär att man har hittat ett sätt att främja handel utan att just sätta fackliga krav eller miljöstandards på spel, en ny typ av modernt handelsavtal som skulle kunna bli en progressiv modell också för avtalet med USA.

Även den mot TTIP skeptiske tyske s-partiledaren Sigmar Gabriel uttrycker sig klart positivt om Ceta som en »förebild för hur man kan bedriva internationell handel på ett hållbart sätt och skydda människor«. Poängen är att visa att handeln är nyttig för oss alla, inte bara för företagen. Ansvariga EU-kommissionären Cecilia Malmström har också öppnat upp mycket mera information kring förhandlingarna än någon gång tidigare på hemsidan Transparency in action. Att komplicerade förhandlingar inte kan föras helt inför öppen ridå förstår nog de flesta.

Och nya avtal behövs, inte minst för att få vettiga regelverk kring den snabbt svällande E-handeln och handeln med tjänster och för att få handelsregler som tar in exempelvis klimatfrågan på ett seriöst sätt.

För EU-länderna borde linjen därmed vara klar: Om vi kan få till ett TTIP-avtal som bygger på samma principer som Ceta är det ett framsteg vi bör ställa oss bakom. Om det däremot är så att USA kräver något i grunden annat, som faktiskt skulle hota löntagarnas villkor eller EU:s ambitiösa miljö- och hälsokrav, finns det självklart ingen anledning att acceptera det. Något annat har inte EU-kommissionen mandat till.

Detta har också klargjorts både av handelsminister Ann Linde, LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och LO-kongressen. Om vi inte ska hamna i en protektionism som vore förödande för tillväxt och jobb i det ännu krisdrabbade Europa bör vi alltså koncentrera debatten på hur vi kan lotsa ett ambitiöst TTIP i hamn, inte döma ut det i förväg.

EU:s övriga medlemsländer bör också tala om för den holländske högerliberale premiärministern Mark Rutte att det är skamligt och oacceptabelt att hota Ukrainas möjligheter att få fart på sin skakiga utveckling för att i stället hamna på Putins nej-linje.

Göran Färm (S), före detta Europaparlamentariker